Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 22:2 DOLKAB, SPJUT- OCH PILSPETSAR AT BEN OCH STEN. 51
folk, germanerna, finna sin förklaring däri, att de —
såsom jag på ett annat ställe sökt visa1 — voro de enda
då levande, jämförelsevis oblandade ättlingarna av den
Cro-Magnon-ras, som bodde i Frankrike och andra delar
av mellersta Europa under Solutrétiden.
Visste vi inte, att många årtusenden ligga emellan
den tid, då de vid Volgu uppgrävda Solutrévapnen
förfärdigats, och det skede av den yngre stenåldern, då
sådana vackra spjutspetsar som fig. 128 tillkommo, voro vi
frestade att säga: de senare måste vara den omedelbara
fortsättningen av de förra. Detta är omöjligt, men det
vore möjligt, att likheten skulle kunna finna sin förklaring
däri, att de senare äro alster av konstskickligheten hos
ättlingarna till det högt begåvade folk, som knackat de
förra.
Vapnen av typerna A—C kunna hava varit använda
antingen som dolkar eller spjutspetsar. Vanligen kan man
ej i varje särskilt fall med säkerhet avgöra, huruvida ett
sådant vapen varit fästat på en stång och använts som
spjut, eller om det haft ett kort, för handen avpassat fäste
av trä och begagnats som dolk.
I Norden är mig veterligen intet sådant fäste av trä
bevarat, men vi få av det följande se, att dolkar med
sådana fästen någon gång anträffats i andra länder.
Vapnen av typerna D—G hava varit dolkar. Beviset
härför är, att den spetsen motsatta ändan tydligen varit
avsedd att hållas i handen; på många är den alldeles för
tjock för att passa för ändan av en spjutstång, på andra
är den utarbetad till ett tydligt dolkfäste.
Att sådana vid den spetsen motsatta ändan tvärt av-
1 Montelius, Sv. hist, sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
