- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguandra delen /
25

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 22: 4 GRÅYFYJSDEN PÅ GOTLOD UNDER TIDEN 550 — 800 E. K. 25

Stjerna1 har Indelat ryggknappsspännena i 2 grupper

A) ryggknappsspännen med endast 1 utskjutande rundel

B) ryggknappsspännen med 3 utskjutande rundlar. Andra
gruppen indelar han i 2 underavdelningar a)
ryggknappsspännen med 8 från varandra skilda rundlar å fotstycket
b) ryggknappsspännen med 3 vid fotens spets samlade rundlar.

Ryggknappsspännena av andra huvudavdelningen äro
på Gotland ganska sällsynta, och av dem tillhöra inga
den andra underavdelningen, vilkens fibulor äro vanligast
i Norge. Spännena av andra gruppens första
underavdelning, vilka överallt äro sällsynta, förekomma ehuru
fåtaligt talrikast på Gotland. Däremot äro fibulorna av
första huvudavdelningen, som synes utgöra en speciellt
gotländsk art, mycket talrika på Gotland.

A. Ryggknappsspännen med endast 1 utskjutande

rundel.

Enligt Salin2 ha dessa spännen uppkommit ur fibulor
med triangulär underdel som Salin, Thierornamentik
fig. 147, 148 och 495. Understycket förses med
djurhuvuden utmed kanterna, rundel vid spetsen, och spännet får
ryggknapp.

Någon närmare typindelning av dessa spännen har icke
försökts. Stjerna har blott antytt3, att de fibulor skulle vara
äldst, som ha smal inre fotdel, och att under utvecklingens
gång fotens Inre del skulle bli bredare och mellanrummet
mellan denna och kantdjuren så småningom bli mindre och
försvinna.

Jag tror ej, att denna utveckling är riktig, och jag
tror inte, att frågan om fotens bredd har större betydelse.
Då fibulorna I allmänhet äro varandra ganska lika, kan
någon bestämd utveckling kanske knappast konstateras;

1 Stjerna, Bornholms befolkningshistoria sid. 161 ff.

2 Salin, Thierornamentik sid. 66 f.

3 Stjerna, Bornholms hefolknmgsMstoria sid. 162. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:46:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/22/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free