Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 2 2: 5 RINGSVÅRD OCH NÄRSTÅENDE TYPER. 39
rotérie cloisonnée);1 på samma ställe lågo även flera smärre
prydnader av guld.
»Svärdsknappen^, säger doktor Ekhoff,2 ^är ett
synnerligen framstående arbete. Ytan är försedd med ett
nätverk av små uppstående ramar av guld. Mellan dessa äro
de i tunna skivor slipade granaterna inlagda på ett
underlag av fint rutat guldbleck. Med vilken skicklighet man
förstod att slipa stenarna, visar det på knappens spets
inlagda fyrkantiga stycket. Den lilla ringen i dess mitt är
nämligen insvarvad eller skuren med fullkomligt skarpa
kanter.3 — Vid vardera av knappens ändar finnas två små
ihåliga cylindrar bildade av spirallagd, strierad guldtråd
och mellan dessa en liten dubbelspiral av flätad guldtråd.
Genom cylindrarna hava gått nu förlorade, nitar, vilka
fäst knappen vid dess underlag».
På olika, nu ej närmare kända ställen i Skåne äro två
hithörande fynd gjorda, dels det fig. 69 avbildade svärdet,
med tresidig knapp av brons,4 dels hälften av en tresidig,
med djurslingor prydd svärdsknapp av brons.5
I Stora Sandviken vid Sturkö i Blekinge har man
under ålfiske omkring 35 meter från stranden funnit det
i en tresidig knapp slutande övre hj altet av ett svärd
(fig. 70).6 Både knapp och hjälte voro av guld med
inlagda granater (verrotérie cloisonnée). Ehuru hälften av
hjaltet nu saknas, är vikten 59,75 gram.
På Gotland äro många svärdsknappar av nu ifråga-
1 Statens Hist. Mus., N:o 3163.
2 E. Ekhoff, i Bidrag till kännedom om Göteborgs- och
Bohusläns fornminnen och historia, 2 (Stockholm, 1879—83), sid. 200.
3 På figuren är denna ring, genom ett missförstånd, tecknad så,
att den liknar guldramarna.
4 Statens Hist. Mus., N:o 9822 : 826. — Månadsbladet, 1895, sid.
104, fig. 88.
5 Jfr Hallands Fornminnesförenings årsskrift (1872), sid. 137.
6 Statens Hist Mus., N:o 11317. — Månadsbladet, 1901—1902,
sid. 86, fig. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
