Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
hans hildebrand.
12
drabbning. Man kan visserligen invända, att om striden stod vid Hvitaby, borde stenarne hafva blifvit resta invid denna by och icke i en annan socken. Man kan ytterligare invända, att slaget vid Hvitaby, liksom så mycket annat, som rör Ragnar Lodbrok, har ytterst tvetydiga anspråk på historisk trovärdighet, samt att under det Saxo hänför Hvitaby till Skåne, låta Isländingarne det ligga i utlandet1). Sannolikast synes det mig vara, att alla dessa resta stenar tillhöra bronsåldern. Folket talade ock om fynd, som skulle hafva anträffats i ste-narnes närhet, och som, att döma efter berättelserna, borde hänföras till bronsåldern; men till berättelser, så orediga, som de, hvilka jag hörde, kan man ej sätta mvcken lit.
I närheten af dessa stensättningar, i riktning åt Raflunda, fann jag en låg kulle af 17 stegs diameter och invid denna en oval stensättning, med diametrar af 22 och 18 stegs längd, af hvilken tio klumpstenar äro qvar.
Från Raflunda företog jag en utflykt till det vackra Kiviks-Esperöd, hvars disponent herr Oscar Areschoug förärade till Statens Samlingar en synnerligen fint arbetad pilspets af flinta (Inv. 4137). 1 hans sällskap besåg jag i Esperöds park en stensättning af klumpstenar med hög (nu liggande) midtsten2); samt det invid rågången mellan Esperöd och Mellby, å det senares egor liggande s. k. Kiviks-monumentet (Bredarör). Platsen är snyggt hållen, men har blifvit beröfvad de träd, som förr prydde den. Återstoden af roset, som synes varit till en del bildadt af mycket små stenar, är upplagdt i
1) Ragnvalds söner anföllo en befästad stad, Hvitaby, hvilken efter berättelsens sammanhang, tydligen af sagans nedskrifvare ansågs ligga fjärran. Namnet förekommer äfven uti en till berättelsen fogad visa. Fornaldar Sögur Norölanda, I, s. 252, 254.
2) Stensättningen var 37 fot lång och 26 fot bred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
