- Project Runeberg -  Antiqvarisk tidskrift / Tredje delen /
13

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

UNDERSÖKNINGAR I SKÅNE.

13

flera smärre rosen. Sjelfva grafven täckes af ett halmtak1), som nu börjar blifva bristfälligt.

Kiviksgrafven har redan länge ådragit sig de lärdes uppmärksamhet och särskildt har den under den sista tiden vunnit europeisk ryktbarhet. Det är en hällkista inom ett stenrör, och dess märkvärdighet ligger deri, att på kistans hällar äro figurer inristade2). Man synes kunna med full rätt hänföra denna graf till bronsåldern, så mycket hellre som Sveriges öfriga hällristningar synas stå i sammanhang med bronsålderns kultur3).

Kistans väggar synas från början hafva varit bildade af tio stenar, fyra i hvardera långväggen, en för hvardera gafveln, hvarförutan taket skall hafva bestått af tre hällar. Nu kommer man in genom öppningen efter den ena gafvelhällen och takhällarne ersättas af det nyssomtalade halmtaket. Af de bildtecknade stenarne återstå allenast fem. De två ytterligare, som förr fun-nos, äro nu förlorade; de saknades redan år 1800.

Det är egentligen trenne afteckningar af dessa bildstenar, som man har att hålla sig till, Hilfelings i Fors-

1) Eller skulle de smärre rösena vara gamla? Professor Nilsson säger (Bronsåldern s. 2): »Bredarör består af ett ännu betydligt stenrör, på alla sidor omgifvet af vid pass tjugu mindre.» Sjöborg, som år 1800 besökte stället och år 1814 sökte återställa grafven i gammalt skick, talar i sina Samlingar III, s. 143 (år 1830) allenast om ett röse. Likaså Forssenius år 1780 (De monumento Kivikensi s. 8), med uppgift, att detta rör hade i omkrets 400 steg. Linné, som besökte platsen år 1749, talar ej om mer än ett röse, »penningegrafven.» (Skånska Eesan s. 127). —• Grafröset jämte dess närmaste omgifning är vid ett skifte, förrättadt år 1863, undantaget för kronans räkning jämte en gångväg fram till roset öfver egoma till rusthållet Mellby N:o 3.

2) I roset utanför den stora kistan anträffades af Sjöborg en annan, mycket mindre kista.

3) Jfr B. E. Hildebrands uppsats i Antiqvarisk Tidskrift för Sverige II, s. 417 f. Kistan är till utseende och storlek lik andra hällkistor för den äldre bronsålderns obrända lik. Hr kyrkoherden Wiede säger, i ett enskildt bref, sig hafva hört, att en liknande hällkista, med inristade figurer å stenarne, blifvit funnen på Väfversunda kyrkogård (Östergötland), hvilka hällar genast förstördes af arbetsfolket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 23:27:09 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/3/0017.html

Valid HTML 4.0!