Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antiqvariska undersökningar i Skåne. En resberättelse af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
UNDERSÖKNINGAR I SKÅNE.
19
lan Yngsjö och hafvet). Innanför åsen, mellan denna
och det högre landet, der Magiehems kyrka och Olseröds
by ligga, är en sidländ trakt, som synes gå ända upp
till Yngsjö. Åsen har således fordom varit en ö eller
åtminstone en lång och smal, från söder utgående
landtunga. När jag från Olseröd gick ned till Furuboda,
som ligger invid vestra utkanten af åsen, fann jag
tydligt markens vattensjukhet, och min vägvisare, som bodde
i Furuboda och var barnfödd der, visste af egen
erfarenhet berätta, att denna sträcka förr stått under vatten;
hans fader hade dessutom i mossen, som nu börjat odlas,
funnit lemningar af en farkost.
Midt för Furuboda, på åsens östra sida, ligger den
ofta omtalade Lindorma-backen. Denna benämning
begagnas dock icke nu af folket i orten, som i stället
använder namnet Flintbacken, men min vägvisare hade hört
det förra namnet i sin barndom.
Mellan åsen och stranden ligger här ett öppet fält,
som upptill är något ojämnt, men sedan blir slätare och
sänker sig med en skarp afsats mot vattnet. Större
delen af denna yta, ofvanför afsatsen, är betäckt af
flint-skärfvor, af hvilka de allraflesta bära tydliga märken
af bearbetning. Bland dessa afslagna skärfvor finner
man ett och annat fullfärdigt redskap, i synnerhet
hjert-formiga samt tväreggade pilspetsar. Alla dessa föremål
af flinta betäcka sjelfva ytan af fältet; gräfver man blott
med handen ned under denna, finner man intet annat
än sand. Detta utgör således en ganska väsentlig
skil-nad mellan Lindorma-backen och flintfältet vid
Haf-äng i Raflunda.
Vid inre ändan af den öppna platsen ser man en
utskjutande arm af åsen. Denna hade, enligt min
vägvisares uppgift, förr gått mycket längre fram på fältet,
der det dessutom funnits tvenne andra åsarmar. Något
under toppen af den nu qvarvarande syntes ett tunnt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
