Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fölhagen-Fyndet. Beskrifning af Carl Johan Tornberg och Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
55
FOLHAGEN-FYNDET.
105
flödade in från de af Araberna beherrskade länderna,
genom Ryssland, till Östersjön, Gotland och det öfriga
Sverige. Men äfven om man gör detta antagande,
återstår samma fråga, på hvilken jag förut pekat. Aro väl
alla dessa smycken, som förråda en österländsk inverkan,
införda från främmande land eller kunna icke åtminstone
några af dem vara arbetade här i landet? Närmast
tänker man dervid på Gotland, hvarest de dyrbaraste af
dessa silfverfynd äro anträffade. Svar på denna fråga
vinner man enklast genom att undersöka, huruvida den
teknik, som utmärker dessa perlor och de med dem
likartade smyckena, var främmande för Norden.
Sjelfva silfret måste vara infördt, helt visst
öster-ifrån, ty i Sverige bearbetade man först långt senare
silfvergrufvor. Ja i det silfverrika Ryssland, genom
hvil-ket den arabiska handeln gick, hemtade man ännu i
början af det sextonde århundradet silfret från Asien1).
Men att man här i Sverige förstod att bearbeta det
inkomna silfret, vare sig att detta kom i tackor, i spiraler
eller i form af smycken, det kan bevisas genom
mångahanda facta. Ett bland de bästa bevisen lemnar en på
Gotland tillsammans med vesterländska mynt funnen
silfverskål (Inv. 3099), väl och regelbundet uthamrad till
en behaglig form, med kannellerad yta; öfverkanten och
bottenrundeln prydas med ingraverade draksirater,
hvil-kas nordiska ursprung — de förekomma i tusentals
variationer på runstenarne — är alldeles otvetydigt. De
graverade ytorna äro qvicksilfver-förgylda. Alltsammans,
den fina uthamringen, den säkra, raska graveringen,
förgyllningen, vitnar om en högt drifven teknisk färdighet.
Detta fynd är visserligen från en tid, som faller något,
om än icke mycket, senare än Fölhagen-fyndets; men
det är tydligt, att den skicklighet, som denna skål för-
!) Chaudoir, Aperpu sur les monnaies Eusses I. s. 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
