Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska Medeltidens Konsthistoria (4). Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 BIDRAG TILL SVENSKA MEDELTIDENS KONSTHISTORIA. 155
som om öfvergången från romansk till götisk stil
inträffat vid olika tider i olika stift, temligen tidigt i
Linköpings, men senare, vid pass år 1300, i erkestiftet. I den
isolering, som af gammalt rådde mellan de ursprungliga
landskapen och deras efterträdare, stiften, kan man finna
skäl härtill liksom till de olika bildhuggarskolornas
uppkomst. I Skara stift synes brytningstiden icke hafva
in-trädt synnerligen sent, och man kan således undra öfver
de rena rundbågarne i Rådachorets hvalfmålningar, så
mycket hellre, som de der förekomma tillsammans med
fullt utbildade spetsbågar. Detta beror på en långt
gången konservatism, som dock måhända får sin enklaste
förklaring i trähvalfvets form.
Förra gången framhöll jag betydelsen af den götiska
konstperiodens kyrkliga vhgg- och hvalfmålningar i
erkestiftet. Till våra dagar hafva allenast de yngsta blifvit
bevarade; de äldsta, som kunna dateras, äro från år
1437. Ifvern att pryda kyrkorna står helt visst i
sammanhang med den tidens stora fosterländska rörelser
inom det politiska området, men den framkallades
dessutom genom en yttre omständighet. De allra flesta af
de målade kyrkorna äro mycket äldre än målningarne.
De uppfördes under den uppsalensiska kyrkoprovinsens
första tid och fingo, åtminstone ganska ofta, invärtes
trätak. Men dessa kunde icke trotsa tidens inverkan,
utan måste omsider ersättas af nya, och man slog då
tegelhvalf mellan de åldriga gråstensmurarne. Som de
gamla kyrkorna inom flera delar af stiftet hade
uppförts ungefär samtidigt och trätaken väl i allmänhet
haft samma hållbarhet, blef det nögvändigt att nästan
vid samma tid slå hvalf i en mängd kyrkor. De på
detta sätt erhållna ytorna och väggarne pryddes då
med målningar. Detta förtjenar så mycket hellre
uppmärksamhet, som man i utlandet vanligen fann de
götiska hvalfvens kupor vara alltför små, att med fördel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
