Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 bronsåldern i norra svp:rige. 6
Skaftcelter af denna form — lika med de vanliga
flintyxorna, men med något uppstående kanter — äro
icke sällsynta i Norden, ehuru eggen stundom är mera
utsvängd än på den här afbildade (såsom på W. 179).
För närvarande känna vi nära 80 sådana skaftcelter
från Sverige. En af dem är funnen i Uppland (se här
nedan fynd N:o 15), 3 i Södermanland (se fynd N:ris
37, 38), 1 i Vestergötland (St. M. 397), 4 i Bohuslän
(St. M. 1270: 450, 606 och 4054), 4 i Halland (St. M.
739, 1690 och 3304), 1 i Kalmar län (S. Tjust; St. M.
4095), 3 på Öland (St. M. 1304: 1831. 5, 1840. 36 och
1841. 13), 1 på Gotland (St. M. 2175), 1 i Blekinge (St.
M. 1452: 56) och åtminstone nära 60 i Skåne (St M.,
Lunds M., m. fl.).
Af de sistnämnda äro 7 hela och 4 ituhuggna år
1864 funna under plöjning på en åker, söm hör till rihle
i Tygelsjö socken, Oxie häradx). På samma ställe, och
tillsammans med dessa celter, hittades äfven: dels 2
andra skaftcelter af liknande form, men alldeles utan
några uppstående kanter (således = flintyxorna), dels
fragment af två dolkar med simpla bronsfästen (= fig. 10
här nedan), två dolkklingor med nitnaglar och utan tånge
(rr= W. 143), samt flere hela och sönderbrutna ringar, som
äro släta (ej vridna), öppna, ganska tjocka och mot
än-darne afsmalnande. Allt är af brons, och alla brotten
visa genom sin erg, att de äro gamla (St. M. 3311).
En sådan gemensam benämning anse vi oss kunna med skäl använda,
då man kan uppvisa, att alla de olika formerna hafva utvecklat sig från
en gemensam grundform — lik den vanliga flintyxan. Yi skilja
imel-lertid de två hufvudslagen genom uttrycket »skaftcelter» om dem som
hafva varit ämnade att sättas i ett klufvet skaft (W. 177—184 och fig.
1 här ofvan), samt »hålcelter» om dem sorn hafva ett stort långsgående
skafthål (W. 193—196; se fig. 11 här nedan).
x) Sex af de här funna celterna hafva på hvardera bredsidan flere
med eggen parallela, något litet upphöjda ränder, ungefär som på fig. 2
bland »Pålstave» i Madsens »Afbildninger af Danske Oldsager och
Min-desmærker».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
