- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tredje delen /
298

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Af Oscar Montelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298 bronsåldern i mellersta sverige. 126

sionsyxor», eller ett slags commandostafvar eller
prydnader för gudabilder. Då de för sin tyngd och
svaghet icke torde kunna utsättas för häftiga rörelser,
utan fara att bräckas, förefaller det oss väl sannolikast,
att de varit ämnade till stillasittande prydnader,
möjligen i något tempel. Vid förklaringen af deras
bestämmelse får man imellertid icke förgäta, dels att både
de svenska och de danska yxorna äro funna parvis
och att de synbarligen blifvit med afsigt nedlagda i
jorden, dels att man, såsom Herbst anmärkt, både i Sverige
och Danmark hittat åtskilliga spjutspetsar af mycket
tunn brons, gjuten öfver en kärna af lera, alldeles på
samma sätt som yxorna *).

Vår redogörelse för de vid Skogstorp funna yxorna
är hufvudsakligen grundad på två i »Arböger f. nord.
Oldkynd.» 1866 sid. 120 och 124 intagna afhandlingar:
»To i Sverrig fundne Processions-öxer», af G. Stephens
och »Om de över en Kjærne af brændt Leer stöbte
Bronce-öxer», af C. F. Herbst.

x) Utom de af Herbst i »Arböger f. nord. Oldkynd.» 1866 sid.
132 anförda exemplen kunna vi nämna en spjutspets af mycket tunn
brons, som förut tillhört Prof. Arvid Bruzelii samling och nu förvaras i
St. M. (N:o 2918). Den är 177 m.m. lång och lik fig. 175 i »Sv.
forns.», ehuru icke så spetsig; saknar lerkärna och nithål. Denna
spjutspets hittades år 1848 jemte 4 dylika i Amossen, Stora Slågarps s:n,
Skytts h:d, Skåne. Af de fyra andra kommo 3 i Öfverste Sjökronas
samling och finnas troligen nu i Lunds M. Den fjerde, som är 184
m.m. lång, har med Prosten Joh. Bruzelii samling tillfallit St. M. (N:o
2549) och är afbildad fig. 175 i »Sv. forns.»; den var sönderbruten, då
den hittades, men är nu lagad och fyld med harz, som synes hafva
blifvit ihäld vid lagningen. — I St. M. förvaras dessutom (N:o 3765) en
ganska tunn spjutspets af brons, lik sist anförda fig., som förut tillhört
Grefve M. Stenbocks samling på Thorsjö i Skåne. Den är 200 m.m.
lång och utan lerkärna. Dess fyndort är olyckligtvis icke känd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:41:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/3/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free