- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tredje delen /
314

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Af Oscar Montelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314 BRONSÅLDERN I MELLERSTA SVERIGE. 142

och Italien a). I dessa länder träffar man äfven åtskilliga
bronscelter, hvilka kunna betraktas såsom mellanformer
mellan de nu beskrifna skaftcelterna och dem som
representeras af fig. 1 å sid. 177 eller, om vi gå ännu
längre tillbaka, af hg. 138 i »Sv. forns.», d. v. s. de
simplaste, efter flintyxorna eopierade bronskilarne.

Sammanhanget mellan de sist nämnda och celterna
med låga uppstående kanter (t. ex. vår fig. l) är
redan antydt å sid. 180. Mångfaldiga öfvergångsformer
visa, huru dessa kanter småningom tilltogo i höjd,
under det att de (på vissa exemplar) aftogo i längd; h
varigenom de s. k. »skaftlapparne» uppkommo (W. 184).
Och då man ville förekomma, att verktyget vid
användningen icke skulle intränga för djupt i skaftet (se W. 180),
lät man »skaftlapparnes» nedre delar närma sig intill
hvarandra och slutligen sammanväxa (Lindenschmit »Heidn.
Alterth.» I: 1 pl. 3 f. 23). Nära intill sist anförda form
står den som representeras af fig. 20 å sid. 85 i v.
Säckens »Leitfaden». Den långsgående springan, hvilken
ännu fanns qvar mellan de forna »skaftlapparnes» öfre
del, fyldes småningom, hvarigenom den tvärgående
af-sats uppkom som utgör det väsentligen utmärkande för
de celter hvilka likna fig. 38 2)

Men om vi å ena sidan kunna spåra dessa skaft-

*) Lindenschmit »Hohenzoll. Alterth.» pl. XL1I f. 13 (temligen
lika de nordiska, men utan de tvä fördjupningarna) och »Heidn. Alterth.»
I: 1 pl. 4 fig. 38, 40 och 41 (mycket afvikande från våra; jfr »Horæ
ferales» pl. IV fig. 19, 20).

-) En mängd celter i museerna i Wien, Pesth, Berlin m. fl.
åskådliggöra den i texten antydda utvecklingen, till hvilken vi snart torde få
tillfälle att på annat ställe återkomma; då vi äfven hoppas kunna visa,
att hålcelten likaledes endast är en utveckling från bronscelten med
»skaftlappar» och således ursprungligen från den efter flintyxan bildade
bronskilen. 1 brist på utrymme och nödiga illustrationer hafva vi här
icke kunnat ingå på en närmare redogörelse för dessa intressanta frågor.
Vi vilja blott tillägga, att det ingalunda är vår mening, att alla
exemplar af de typer vi berört stå i samma kronologiska förhållande till
hvarandra som typerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:41:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/3/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free