Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
NERIKE. FYNDET VID BO.
319
der nästan hela den äldre bronsåldern 1). Det till samma
fynd hörande svärdsfästet, afbildadt pl. 2 fig. 2 i
»Annaler f. nord. Oldk.» 1853, antyder äfven en sen del af den
äldre bronsåldern, emedan de vackra spiral-liknande
sirater, med hvilka det är prydt, vid närmare
skärskådande visa sig bestå af concentriska kretsar, förbundna
med linier, som gifva det hela utseende af spiraler. Men
sådana »falska» spiraler synas icke förekomma förr än
mot slutet af den äldre bronsåldern. De till
Smörum-övre-fyndet hörande åttioen skaftcelterna af samma form
som tig. 38 — af hvilka ej mindre än 43 icke voro
färdiga — visa således, enligt min åsigt, att celter af
denna typ ännu vid slutet af den äldre bronsåldern
allmänt användes 2).
Troligen bör förhållandet i sin helhet tänkas på
följande sätt. Ur de efter flintyxorna kopierade simpla
brons-kilarne (fig. 138 i »Sv. forns.») utvecklade sig
småningom — före bronsålderns början i Skandinavien —
skaftcelter af ungefär samma form som vår fig. 38.
Denna typ vann sedan i Norden, men endast der, den
fulländning som fig. 39 visar. Imellertid fortlefde —
jag vill nästan säga enligt en för all utveckling
gällande lag — den simplare typen vid sidan af den mera
fulländade. De elegantare celterna af sist nämnda form
1) Hålcelterna måste anses vara en utom Norden utvecklad typ,
hviiken blifvit hit införd först vid vår äldre bronsålders slut, såsom jag
sökt visa i ett föredrag vid kongressen i Bologna 1871 (tryckt i
»Maté-riatix pour 1’histoire —»-— de 1’homme» 1872, sid. 174 följ.). I nästa
del af Kongl. Yitterh. Hist. och Antiqv. Akademiens Handlingar hoppas
jag få tillfälle att vidare redogöra för denna åsigt och skälen dertill.
2) Att skaftcelterna af typen fig. 38 hafva något kronologiskt
sammanhang med den yngre bronsåldern, synes äfven framgå af den
omiss-käuiiga likhet — isynnerhet i afseende på de två långsgående
fördjupningarna å bladet — som finnes mellan dessa skaftcelter och några
utan tvifvel till den yngre bronsåldern hörande hålcelter, t. ex. en af
de vid SmÖrum-övre funna (»Annaler f. nord. Oldk.» 1853 pl. 3 fig. 14)
samt vår fig. 33 å sid. 288 (funnen i Södermanland) och fig. 147 i
»Sv. forns.» (funnen på Gotland).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
