Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
BRONSÅLDERN I MELLERSTA SVERIGE.
222
Der hällar ej funnits att tillgå har man, såvida ej en
af naturen sjelf danad bergsskrefva gjort en sådan
anordning öfverflödig, hjelpt sig med kallmur af
gråstensflisor, hvilken ej sällan varit ganska omsorgsfullt
upplagd. Detta rum — oftast af en vanlig manslängd eller
något derutöfver, men stundom betydligt mindre, ehuru
bibehållande samma form — har en höjd af 0.5 till
2 fot med bredd af 1 å 2 fot, hvaröfver först ett tak
af hällar och sedan sjelfva roset upplagts. Kumlens
dimensioner äro högst olika, från 40 å 50 ända till 500
fots omkrets på 2 å 3 till och med 18 fots höjd, och
några hafva antagligen omslutit flere grafvar. De största
finnas vid Löfås i Glafva, Näs i Stafnäs, Göttersta i
Millesvik och Svenstorp i Grums. — Utom dessa finnas
andra, till det yttre fullkomligt lika kummel, hvilka
dock att döma af det väl bibehållna vid Karud i Tveta
understundom haft plattare hjessa. Här finner man
endast vanliga askrum med eller utan urnor och oftast
förlagda under jordytan, när kumlet hvilar på sandgrund,
eller åtminstone ej omedelbart på sjelfva berget.»
»Man kan således i dessa grafvar iakttaga olika
be-grafningssätt, häntydande på olika åldrar och kanske
äfven olika folk. Hvad de förstnämnda kumlen angår,
så är öfverensstämmelsen med bronsålderns grafvar i
Bohuslän och på Dal, sådane desse beskrifvas af
Holmberg och Lignell, temligen omisskännelig, och denna
likhet vinner äfven bekräftelse af det bronsfynd
Riksmuseum under N:o 7141) eger från den enda af dessa
grafvar, om hvars förstöring tillförlitliga uppgifter
erhållits2)- Men om också blott detta fynd tillvaratagits,
så är det dock icke det enda, som blifvit gjordt i de
vermländska kumlen. De ofta förekommande
uppgifterna om kopparvärjor, kopparknifvar och andra små-
1) Se här ofvan fynd N:o 61.
2) Detta skrefs innan fyndet vid Hjerpetan (N:o 58) var gjordt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
