- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tredje delen /
395

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Af Oscar Montelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

223

VERMLAND. STENKUMMEL.

395

saker af samma metall, eller, der berättelsen mera har
antagit sägnens karakter, om »guld»-värjor och
guld-tenar upphemtade ur griftrören, kunna icke frånkännas
allt värde.» — — — — — — — — — »Man kan

dock icke våga påstå, att alla dessa stenkummel med
mer eller mindre tydliga spår efter dylika
grafkam-rar tillhöra bronsåldern. Såväl de isländska
sagornas uppgifter, som Gulatingslagens förbud mot ett
sådant begrafningssätt visa, hvad äfven vermländska fynd
(t. ex. det från Ekesberget i Ekshärad, Fernow s. 68)
bekräfta, att stenkumlen användts såsom grafvar ända
in i hedendomens sista dagar. Att således med något
anspråk på ofelbarhet säga, hvilka af de i
Verm-land så talrika (kanske mellan 1 och 2,000)
grif-terna af detta slag förskrifva sig från bronsåldern, är
icke möjligt, och kan aldrig blifva det i det förstörda
skick, hvaruti de befinnas; men några af de vid
Glafs-fjolen, i Millesvik och synnerligast de under förliden
höst nyupptäckta i östra Vermland förtjena dock att
undersökas och kunna kanske lemna några bidrag till
redandet af denna dunkla fråga.»

»De runda stenkummel, som innehålla askrum ofvan
eller under jordytan, synas af de uppgifter om der
gjorda fynd, som kunnat uppsnappas, alla(?) tillhöra
jernåldern, och kunna gerna, såsom Holmberg kallat
dem, benämnas »ofulländade ättehögar». Till sitt yttre
kunna de ej skiljas från de här förut beskrifna och, der
skattletarne omformat de ursprungligen fyrkantiga
kumlen eller stensättningarna, knappt nog från dessa, hvilka
kanske ej alltid varit grafvar, men vanligtvis förekomma
tillsammans med de runda, och oftast blifvit lagda öfver
naturliga fördjupningar i bergen. Under sådana
förhållanden kunna för de olika grafvar dessa stenhopar
fordom omslutit inga särskilda gränsor utstakas, utan
måste reduceras till en för dem alla gemensam. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:41:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/3/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free