Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den nordiska gruppen: sammansatta bågspännen med nål och bygel, men utan gångled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 DE NORDISKA BÅGSPANNENx\. 43
Vi få då återgå till den nordiska
bågspännegrup-pens första typer, A, D och I, fig. 2, 5 och 8 l). Före
bronsåldern gick i Norden en stenålder, och inom denna
hafva dessa typer icke några före- eller urbilder, ej
heller är ens den enklaste af dem, typen A, så enkel,
att vi kunna anse den vara det första försöket att göra
en säkerhetsnål. Bygelns krusning, spiralläggningen och
dess regelbundenhet, nålhufvudets form m. m. 2)
förråda en viss vana vid förfärdigandet af spännen.
Två fall äro möjliga. Antingen hafva dessa
tidigaste former inom Norden haft en förhistoria, hvars
minnen hittills undgått oss, eller ock tillhöra dessa våra
äldsta typer, sådana vi finna dem eller ungefär sådana,
en kultur, som förts in till det nordiska området, hvarest
den blef inhemsk och sjelfständigt utvecklades. Det
senare alternativet är, skulle jag tro, det riktigare, och
då kan man icke undanskjuta frågan: hvarifrån kom
denna kultur?
Man har sagt: söderifrån, från Italien eller från
andra sidan Medelhafvet, från Fenicien. Men — man
har hittills icke kunnat framlägga ett enda sådant
spänn-smycke från Fenicien eller hela Asien eller norra Afrika,
icke ett enda från Grekland, ej ens från Italien eller
från Ungern, Donaulanden, Neckars och Mains områden,
från Schweiz, Frankrike, Belgien, England, Skottland,
Irland. Äfven för dessa våra äldsta former stå
således de redan angifna gränserna vid makt, och dertill
Bistritz, London, Töurnai, Nain ur, Luttich. Paris, Zurich, Milano, Parma,
Bologna, Marzabotto, Bavenna, Florens, Kom, Pompeji och Neapel.
1) Till dessa första typer kan man icke föra typen C, då denna
tydligen just inom en del af Norden utvecklat sig ur typen A genom
typen B.
2) Man finner väl af denna typ spännen med en större enkelhet i
formen, men det kan sättas i fråga, om icke dessa enklare och gröfre
exemplar äro yngre än de bättre arbetade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
