- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Fjerde delen /
67

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - - Fynden från La Certosa vid Bologna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53 DE ITALIENSKA BÅGSPÅNNENA. 67

seende som bygeln, en form, som icke sällan
förekommer bland Alperna 1).

De förnämsta italienska arkeologerne anse la
Cer-tosas graffält tillhöra Etruskerna. Forntidens författare
upplysa, att den romerska staden Bononia, våra dagars
Bologna, fordom burit namnet Felsina och tillhört de
till landet norr om Apenninerna utbredde Etruskerna; ja,
Plinius kallar staden rent af en princeps Etruriæ2).
Den kultur, om hvilken graffynden vitna, skulle således
vara äldre än ungefär år 400 f. Chr., vid hvilken tid,
enligt det vanliga antagandet, de keltiske Bojerne bröto
sig väg till det circurnpadanska Italien och gjorde sig
till dettas herrar. Bojerne fingo i sin ordning vika för
Romarne, som år 190 f. Chr. grundlade kolonien
Bononia.

Men jag kan icke fullkomligt förlika mig med
denna åsigt, ty den kultur, som la Certosas grafvar
uppenbara, synes mig vara något blandad. Först och
främst vill jag nämna möjligheten, att något keltiskt
inflytande har gjort sig gällande, till hvilket jag då
skulle vilja hänföra spänneformerna D och E. Men
då, i händelse så förhåller sig, detta keltiska inflytande
icke varit synnerligen kraftigt, och då det ännu torde
behöfvas många undersökningar, förrän man ibland norra
Italiens fornsaker kan företaga en rättvis fördelning på
de olika der uppträdande folken, vill jag, som sagdt är,
här endast påpeka denna möjlighet.

Äfven frånsedt denna, finner jag i la
Certosa-fyn-den en blandad karakter och jag framhåller detta så
mycket tryggare, som jag vet, att andra forskare tänkt
åtminstone något liknande. I ett af
Bologna-kongres-sens möten ställde hr Desor från Schweiz en
interpel-lation till de italienska forskarne, om de tre stora fyn-

1) Se i nästa kapitel. (Hallstatt-gruppen).

2) Naturalis historia, bok III. kap. 15 (20).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:41:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/4/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free