Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - - Brittannien och Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 HANS HILDEBRAND. 120
östra Irland). Ett spänne af D-varieteten är funnet i
Kent1).
Sir W. Wilde afbildar, i sin katalog öfver
Dublinmuseet, tvenne bukiga bågspännen med måttligt tjock
bygel2). Fyndorten synes vara okänd; jag vet icke, om
de äro funna i Irland.
Ett prof på den iriskt-brittiska ornamentiken
gifver fig. 104. Originalet förvaras i Dublin-museet.
På de aflägset liggande stora öarne i det
Atlantiska hafvet fick den keltiska kulturen en rik utveckling
och bevarade der längre än annorstädes sin
egendomliga karakter — en ofta återkommande företeelse i ett
kulturområdes yttersta delar. Så mycket mera är detta
af vigt, som dessa öar mer än Téne-kulturens franska
och schweiziska områden varit fria från direkta
beröringar med medelhafslanden och deras civilisation.
Jag har här och i det föregående antagit som
gifvet, att den ifråga varande fornsaksgruppen är keltisk.
Den tillhör dock icke Kelterna i allmänhet, utan vissa
(de vestra och nordvestra) keltiska stammar.
Bevisningen är ganska enkel.
Myntkunskapen har lemnat ojäfviga bevis derför,
att de i början af detta kapitel omtalade mynten äro
keltiska. Hvarhelst de hittas, der hafva således Kelter
bott eller folk, som direkt eller medelbart stått med
Kelterna i förbindelse. Men då derjämte öfriga
fornsaker, som förekomma i de enligt historiska vitnesbörd
säkert keltiska > landen, Frankrike, England, Irland, åter-
1) Kemble, Horæ ferales. pl. XXI, fig. 5.
2) Catalogue of the antiquities of airimal materials and bronze, s. 567.
lig. 473 och 474.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
