Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Germanska spännen. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173 GERMANSKA SPÄNNEN. 185
redan i följande generation och tillväxer hastigt. Slutet
blir ättens utgående.
Vi återgå nu till II /?. I olikhet med hvad vi sågo
händelsen vara i de andra grupperna finna vi här en
rikare alstringsförmåga, hvilken framkallar lifaktiga
former. Man vore nästan frestad att säga, att genom det
förändrade sättet för nålspiralens fästande har hela
utvecklingen fått större friskhet. De två yttersta
formerna fig. 159 och 165 förråda ingalunda ett
tillbakagående utan ett framsteg. Också är detta den enda
grupp, som gifver upphof till fortsatt utveckling. Hur
denna gestaltar sig, hennes trenne riktningar, huru två
uppkommo i norra Europa, huru den tredje,
uppsprungen i söder, sprider sig öfver hela den sydgermanska
verlden, skall jag söka visa uti de tre följande kapitlen.
Här blott en påminnelse, hvilken först af det följande
blir klar, att i typen fig. 158 och 159 visa sig redan de
tendenser, som i de återstående flockarne utveckla sig.
Vare sig utvecklingen går till lif eller död för
typerna, är det uppenbart, att mellan dem herrskar ett
organiskt sammanhang. Den mångfald af former, som
utmärker den lifstarka utvecklingen, sjelfva kontrasten
mellan utvecklingarna till - lif och till död skärper
intrycket häraf. Och ju tydligare detta organiska
sammanhang framstår, desto mer rättfärdigas vi uti vårt
slutande från fornsakerna till folket, hvars själslif det är,
som ligger till grund för det sammanhängande i
utvecklingen.
Till sist ett egendomligt exempel derpå, hur en typ
småningom förlorar sin karakter och dervid återgår till
former, som tillhöra typens allraförsta tider — en
företeelse i öfrigt, som återkommer inom språkens
utvecklingshistoria. Det här fig. c afbildade spännet, funnet
på Gotland jämte föremål från jernålderns början (Inv.
3630, Siguls i Lye socken), befinner sig på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
