Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. fortsättning å kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
HANS HILDEBRAND.
186
är nog att här påpeka, att mot den gotländska
hednatidens slut, inträdde, åtminstone i vissa afseenden, ett
förfall uti arbetet, såväl uti modelleringen som uti
tekniken. Det kan hafva berott derpå, att man den tiden
icke längre hade samma förkärlek som fordom för de
ifrågavarande smyckeformerna, utan hellre egnade sitt
arbete och sin omsorg åt andra arter af smycken.
Förfallet visar sig tydligast på de runda eller dosformiga
spännena. Det visar sig redan hos typen y, ehuru der
icke på det tekniska området, ty arbetets detaljer äro
ännu utsökt fina, utan allenast på modelleringens1).
Lägger man ett spänne af typen V och ett s. k.
romerskt spänne af typen K1 vid sidan af hvarandra, är
skilnaden dem emellan ytterligt stor, och likväl hafva
vi sett, att mellanformer och öfvergångar finnas, så att
de två typerna verkligen stå uti ett inbördes
sammanhang, såsom de yttersta länkarna uti en lång kedja. Det
finnes knappast något område, der de typologiska
stadierna äro lättare att följa eller der deras befogenhet,
ja nödvändighet klarare framträder.
Särskildt är ett härvid att uppmärksamma. De
första, som beskrifvit dessa spännen af de senare
utvecklingsstadierna, hafva nästan enhälligt kallat dem
djur-hufvudformiga. Onekligt är, att de ega liknelse af ett
svinhufvud med tvärt afskuret tryne och med två
uppstående öron. Detta visar oss, huru ett folk, under den
fortgående utbildningen af en typ, kan, vid
frambringandet af en ny form, i denna liksom ingjuta en ny
grundtanke, af hvilken intet spår fans under hela den
föregående utvecklingen.
x) Några fyndorter för de olika typerna äro icke angifna, då dessa
spännen äro på Gotland mycket allmänna. Anmärkas må, att ehuru
djurhufvudformade spännen äro i Statens Historiska museum ganska
talrika, behöfvas ännu flera fynd, på det serierna må kompletteras och
utvecklingens detaljer må blifva mer harmoniskt representerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
