Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - - England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197 GERMANSKA SPÄNNEN. 209
delen är vidgad som på den sist beskrifna norska
fibulan.
Fig. 189 (F3). Försämringen gick ännu ett steg.
Bihangen (de f. d. knapparne) till den öfre skifvan hafva
smält samman med denna eller bortfallit. Nedre delen
är utvidgad och nästan ännu simplare än förut.
Dermed synes i England denna typ hafva alldeles
förlorat lifskraft. Den försvinner helt och hållet;
åtminstone känner jag inga former, som kunna anses utgöra
fortsättningar af denna.
Af de 53 hos Neville afbildade spännena är det
allenast tvenne af det slag, som fig. 186 visar. Till
varieteten fig. 187 höra 19, af hvilka dock flera äro att
anse som sjukliga missbildningar, och af hvilka 8 stå
mycket nära till nästa grupp. Denna fig. 188
förekommer i 17, den sista, fig. 189, i 14 exemplar. Vi se
således, att i allmänhet hafva spännen af denna typ, som
blifvit funna i Wilbrahams graffält, ett yngre tycke än
de i Sverige—Norge hittade. Andra angliska fynd visa
alldeles enahanda karakter. Från rent typologisk
synpunkt sedt, tyckes allt leda till denna slutsats:
ursprunget till denna fibula-flock finnes icke i England, utan
måste sökas annorstädes, och hvar annat än i Norden?
Ty der allenast finnas de tidigare formerna.
Då man näppeligen kan jäfva de engelske
fornfor-skarnes åsigt, att dessa spännen jämte fynden, i hvilka
de förekomma, tillhöra Anglerna, får man icke helt
förbise den i historien förekommande uppgiften, att
Anglerne skulle vara komna från de skandinaviska
landen. Typstudierna synas visa, att den angliska kulturen
måste hafva haft sin vagga i Norden. Som en gissning
skulle jag vilja tillägga: kan dessa spännens ymnighet
i östra England och deras sällsynthet i Danmark bero
derpå, att det folk, som i Sverige, Norge och Danmark
tyckte om och derföre bearbetade dessa spännen, lem-
Åntiqv. Tidskrift, å. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
