Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Germanska spännen. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
GERMANSKA SPÄNNEN.
221
så godt som saknas i Norden och som alldeles saknas
hos de sydöstra Germanerna (Ungern och Krim) och hos
de i Italien bosatta Germanerna, tyckes vara allmän i
den vestra germanska verlden hos Burgunder, Alaman-
ner, Franker i Frankrike och Franker >i Tyskland, Sak-
sar och Angelsaksar1). Sin rot har visserligen C-gruppen i
den hos de östra Germanerna förekommande B-gruppen,
men det är möjligt, att den utvecklades just i vestern.
D. Något större spännen än C och B. Hed/rund
skifva med flera knappar. Det nedre stycket är rhom-
boidiskt med raka kanter. Nederst ett ormhufvud.
Synnerligen ofta äro dessa spännen försedda med
runda granater i det nedre styckets kant. Två sitta i
vinklarne öfver spännets största bredd, två pläga sitta
invid bygeln, två strax ofvanför det nedtill afslutande
ormhufvudet. I sammanhang med de öfre och nedre
paren förekomma ibland utsprång, vanligen i form af
fogelhufvud.
Hos den rhomboidiska skifvan finner man ganska
ofta en benägenhet att öfvergå till elliptisk.
ryssland. Vid de undersökningar, som dr
McPher-son under vestmakternas krig mot Ryssland företog i
trakten af ’Kertch, fann han samman med alster af
romersk fabriksindustri det här fig. 208 afbildade spännet.
Den med fem utsprång försedda öfre skifvan är ornerad
med tvenne upphöjda spiraler, ett ofta återkommande
ornament. Den nedre delen är prydd med räta linier
parallela med utkanten, alldeles som på de små
Bakod-spännena. - Ett annat har på den öfre skifvan fem
knappar, men allenast de tre ursprungliga äro verkliga
knappar; de två andra hafva form af fogelhufvud, liksom de
x) För så vidt typen synes förekomma hos både Angier och Kentbor(?)
samt dessutom hos fastlandets Saksar, anser jag mig här böra’ begagna
det beqväma, derest man vill undvika tvetydigheter oumbärliga,
kollektivnamnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
