Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Germanska spännen. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
GERMANSKA SPÄNNEN.
243
tagelser. Man bör dock, till den kraft det kan hafva,
anmärka, att i denna trakt, der den germanska kulturens
tid upphör mot slutet af det fjerde århundradet, saknas
grupperna C, D, E, F, G och H1).
I följd af upprepade härjningar uppgafs Dacien af
Romarne och det öfversvämmades af Götar. Det tillföll
Vestgotarne, hvilkas hufvudort dock var slättlandet i öster
om bergen. Vid pass år 371 herrskade stor splittring
inom den vestgotiska stammen. Tvenne höfdingar stodo
i strid mot hvarandra, den ene, Fritigern, som var
kristen eller åtminstone de kristnas vän, drog sig ned till
Donau, under det hans motståndare Athanarik
stadnade qvar. Snart fick dock äfven han draga sig undan
för Hunnerna. Under det Fritigern fick en fristad söder
om Donau, i »riket», sökte sig Athanarik ett skydd i
Siebenburgen. Dock trädde han år 380 i förbindelse
med kejsar Theodosius, sjelf lemnade han Siebenburgen
och det synes, som om hans folk hade följt honom.
Vi få måhända antaga, att de i Siebenburgen funna
spännena af denna flock tillhöra Vestgotarne och dermed
troligast 300-talet. Kanske är det en tillfällig ljudlikhet,
men det torde dock förtjena nämnas, att enligt
Ammia-nus Marcellinus2) hette Athanariks hufvudort i
Siebenburgen Kaukaland, och att, enligt hvad vi förut sett,
germanska spännen blifvit funna i Kokel-dalen.
Uti Italien härjade vestgoten Alarik åren 401—403
samt 408—410. En herulisk man, som hade ett befäl i
den romerska hären, blef Italiens konung år 476. Ar
489 rycker Theodorik med sina Östgötar in i Italien. Ar
568 kom Alboin med Longobarderna in i landet. Då
Vestgotarne allenast kort tid upphöllo sig i landet söder
!) Procopius, kejsar Justiniani samtida, omtalar visserligen Götar på
Krim, men till en så sen tid kunna näppeligen de krimska spännena
hänföras.
2) Ammiani Marcellini opera XXXI, 4, 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
