Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Germanska spännen. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 HANS HILDEBRAND. 232
om Alperna, är det troligare, att de fyra i Italien funna
spännena tillhöra Östgötar eller Longobarder.
Vi öfvergå nu till de i sydvestra Tyskland, i söder
om Main, i öster om Rhen bosatta Germanerne, de s. k.
Alamannerne. Från Rhen till Donau hade Romarne
uppfört en gränsmur, hvilken skulle skydda vinkeln mellan
de två floderna mot de framträngande Germanerna. Men
skyddet var icke tillräckligt. Alltsedan tredje
århundradet bröto Germanerne fram genom kedjan af
befästningar och under loppet af det fjerde århundradet gjorde
Alamannerne sig till herrar öfver detta område. De
egentliga romerska provinserna blefvo nu föremål för en mängd
förhärjande infall och Vindelicien, till hvars område
Augsburg och det stora nordendorfska graffältet höra, lades
af Theodorik som herrelöst land under hans rike. Söder
om Donau nedsatte sig Alamannerne först under loppet
af det fjerde århundradet; också äro de vid Nordendorf
funna spännena af temligen sena typer. Fig. 214 och
215 visa, att äfven inom detta område förekom en
utveckling; huruvida dennas tidigare stadium uppenbarade
sig i norr om Donau kunna vi ännu icke se af de
allt-för få fynden.
Burgunderna nämnas allraförst såsom bosatte i
Nord-Tyskland, de förekomma sedermera vid Karpatherna i
fejd med Gepiderna, vi återfinna dem ännu senare
vesterut i strid med Alamannerne. Enligt Ammianus
Marcel-linus bodde de år 359 bredvid Alamannerne, vid norra
sidan om den nyssnämnda gränsmuren. Derifrån gingo
de småningom fram till samt öfver Rhen. I början af
400-talet bodde de inom Gallien. Slagne år 435 af Aétius,
år 437 af Hunnerna, drogo de sig undan och bildade ett
rike i Savojen, hvilket den tiden sträckte sig äfven på
nordsidan af Genéve-sjön upp till Yverdon vid
Neuf-chatel-sjön1). Ar 451 kämpade Burgunderna åter i
Gal-l) Binding, Das burgundisch-romanische Königreich I. s. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
