Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 HEDNISKA EDSFORMULÅR I ÄLDRE VESTGÖTALAGEN. 151
en del äfven i fsve.) eller bortkastandet af r efter n eller
s med föregående konsonant i frsve. (Södervall, a. st.)
och i sista fallet redan tidigt i frno. (Wi mm er,
Old-"nordisk Formlære s. 52) måste anses vara — utan helt
enkelt en begynnelse till upplösning af det äldre
forn-skicket i kasusböjningen, något som icke i fornsvenskans
första period får utsträckas till adjektivens
nominativ-märke. (Se Södervall a. st. sid. 18 jämförd med sid.
61—62). *
Då sålunda kull (koll), såsom vi nu anse oss hafva
ådagalagt, icke kan i det ifrågavarande eclsformuläret
fattas såsom nom. sing. mask., återstår ingen annan
möjlighet än att fatta det som nom. pl ur. neutr. Gup
måste således äfven stå i nom. plur. neutr., som, det i
gamla’tider var, då det betecknade de hedna gudarna
(jfr i Gotlands Historia tropu a kaipin gup)..
/En bekräftelse på riktigheten af denna uppfattning
vinner man, om man undersöker, huru det ifrågavarande
eclsformuläret lyder i yngre fornsvenska urkunder. I de
öfriga landskapslagarne hafva vi icke funnit det, men i
Magnus Erikssons Landslag återfinnes det i
fcing-mala Bal*k. I och lyder så: sua se mih gup huld er.
Likaså finnes det i Magnus Erikssons StadsJag,
Ko-nungxbalken I, § 1, der det lyder: Swa se mih gudh
hiddher. Här finna vi alltså den nyare konstruktionen
med gudh och hulder som nom. sing. mask. Man har,
synes det, i<?ke längre förstått det gamla
konstruktionssättet och ombildat formeln, så att den skulle passa för
den nya betydelse, som man inlade i den, hvilken
fordrade att gup skulle vara mask.
På likartadt sätt förhåller det sig nu med ännu ett
edsformulär i vårt gamla språk. I äldre Vestgötalagen,
Af Mandrapi, 1, § 3 heter det: Bipia sva sær gup hull,
samma balk 3, § 1: Bibia sua sær gud höll, Af særæ
, mal um b ölkar 1: bypia sva sær gud hoL På 17 stai-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
