Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under tidernas, lopp, om de fått ostörda utveckla sitt
handelsvälde, hade hunnit ännu längre, men under
loppet af 1400-talet, således något före Israeliternas
utvandring från, Egypten, hade kring midten af Medelhafvet
uppkommit en stark libysk-grekisk-italisk sjömakt, som
oroade Egyptens faraoner och hämmade Sidonierna.
Israeliternas invandring i Syrien vållade derefter
hvarjehanda omhvälfningar, som kändes äfven i Fenikien, och
något derefter uppkom det filisteiska väldet. För dettas
anfall föll Sidon år 1209 f. Kr.
Nu blef Tur (Tyrus) den mäktigaste staden. Dess
köpmän och nybyggare gingo allt längre åt vester. Utica
grundlades enligt några 1158, enligt andra 1170, och
något senare än Utica anlades Gadir, det n. v. Cadiz.
Det var först inemot år 1100 som Fenikerna fattade fast
fot i Spanien och således kommo i tillfälle att draga
fördel af detta lands rika metalliska tillgångar.
Till de citat jag nyss meddelat ur Mose och Josua
böcker, må läggas några upplysningar om metallerna, som
omtalas i de egyptiska inskrifterna före det syriska
väldets grundläggning i Spanien; ja af försigtighet för att
icke råka i kollision med några afvikande kronologiska
system, skall jag icke gå längre än till Sidons fall d. v. s.
jag stannar ett sekel före den spanska kolonisationen.
En del af den egyptiska dödsboken lär hafva varit
ristad i jern redan under den fjerde dynastiens tid[1],
och redan den tiden högg man hieroglyfer i de hårdaste
stenar, hvilket enligt anställda försök icke kan göras
hvarken med sten eller brons. Tuthmos III af den 18:de
dynastien, just han som lade vestra Asien, äfven Fenikien,
under Egypten, har låtit på månget monument inrista
berättelser om sina segervinningar och byten. Ofta
nämnas deribland silfver, guld och koppar. Från Retennu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
