Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter hvad som nu uppvisats torde det icke få anses
oberättigadt att antaga, att ordet mógr nyttjats i ett fsve.
sammansatt ord som mógminni, med betydelse af »något
som lefver i hela folkets minne», folkminne. — Liksom
man i fno. sade þjóðar minni och þat hefir þjóð at
minnum, har man kanske i fsve., där det gamla ordet þjóð
(þiuþ) tidigt synes hafva kommit ur bruk[1], i stället med
ett allittererande uttryck sagt: mogs minni och ... mogr
at minnum, hvaraf lätt det sammansatta ordet mogminni
kunnat uppstå.
Det bör till slut framhållas, att, då efter den här
framstälda tolkningen af (m)ukmini på de tvänne ställen i
Rökstenens inskrift, där det förekommer, hjälten Våmods
härkomst och bedrifter sägas vara ett »folkminne», detta
stämmer väl samman med följande af Bugge framstälda
förmodan om inskriftens uppkomst: »Kan det ikke tænkes,
at en hövding, som levede i Östergötland engång i lOde
århundred og som udledede sin herkomst fra[2] (eller på
[1] På Rökstenen förekommer visserligen just detta ord i den
afslipade formen þiau- i ordet þiaurikR, af Bugge tolkadt som »konge»
(Rökst. s. 40, egentl, »konge over et helt folk», s. 134); men þjó(ð)
har där uppenbarligen sammansmält med den senare sammansättnings -
leden ríkr till ett begrepp (»konge») och kan därför ej nyttjas som
bevis för att ordet som enkelt med betydelsen af »folk» vid den tiden
kvarlefvat i fsve. — I Gutalagen, den enda lag, som har kvar det
enkla ordet (i formen þiauþ), är ordet neutrum och betyder
»människa»; det sammansatta husþiauþ betyder »husets hjon», nysve.
husfolk. — I Östgötalagen träffas ordet i sammansättningen þiuþ-vægher,
»allmän landsväg», där det har den i talrika fno. likartade
sammansättningar öfliga förstärkande betydelsen (jfr pjóð-á, pjóð-braut o. d.). —
Jfr s. 20 n. 1 och 2 om lýðr och folk.
[2] I sammanhang därmed tillåter jag mig att påpeka, att jag i
den s. 19 n. 1 omnämda uppsatsen Rökstenen och Frithiofs Saga
— hvarest jag framhållit en egendomlig öfverensstämmelse mellan så
väl uttryck som åskådningssätt i Rökstenens vers i kviðuháttr och
i den i samma versslag författade Rings drapa i Tegnérs Frithiofs
Saga — föreslagit att tolka orden skati marika å Rökstenen med
den främste bland Märingarnes ätt, hvarvid man finge tänka
sig, att »den östgötske höfding, som rest stenen, tillhörde denna samma
ätt, Märingarnes, och genom att nämna ättens namn i inskriften
antydt sambandet mellan sig och minnesvårdens hjälte». — Det må til-
läggas, att i det mig den 11/4 1878 tillhandakomna särtrycksexemplar
af Stephens’ uppsats Om Rök-stenen finnes bland de »enligt förf:s an-
visning gjorda rättelserna» (i exemplaret af P. Lindal skriftligen
insatta) ordet marika tolkadt med »Märingarnes» (i st. f. »af de
yppersta» i den tryckta texten, s. 171).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:42:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/6/0073.html
