Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfre armen till höger, hvilket bör såsom felaktigt strykas,
samt att å korset längst till höger och å dess öfre högra
arm den öfversta kvisten förmodligen kommit att
sammanflyta med en på andra sidan stående punkt, så att
denna kvist, till olikhet med alla de öfriga, fått utseende
af ett tvärs öfver armen gående streck.
Det kan vara af intresse att påpeka, att, liksom den
5:e arten lönskrift — korsen — återfinnes i Rökstenen,
ehuru sammansatt, med en annan nära liknande art lön-
skrift, så träffas ock de 2:a och 4:e arterna å en ganska
gammal runinskrift, nämligen Maeshowe nr 18 (Stephens,
ON. Run. Mon. I, 238), ehuru där den olikheten eger rum,
att ätten är utmärkt till vänster, runans plats till höger.
* *
*
2. Om rotvokalens olikhet i fno. vé och det allmänna fsve.
(och fda.) vi.
Det fno. vé har uppkommit ur grundformen v#ha-
genom mellanformen vēha-, i det att först -#h- blifvit -ēh-
(h uttaladt som ch i ty. ach), och sedan h bortfallit. Om
denna öfvergång från -#h- till -ēh- se min afhandling
Bidrag till läran om i-omljudet... i Nord. Tidskr, f.
Filol. og Pedag., Ny Række, II, s. 12 (jfr s. 178, 303).
Andra hithörande fall äro fno. léttr af l#hta-, þéttr af
þ#hta-, ljá af *léa, *l#hva(n), tjá af *téa, *t#ha(n). I dessa 4
sista fall ha äfven svenskan och danskan former med e, æ.
Sålunda har fsve. lætter, nysve. lätt, nygottländska let,
nordliga munarter ljett, fda. læt(t); fsve. thæter, nysve. tät,
västerbottniska tjett el. tjätt[1], nydanska tæt; fsve. læa, lea,
[1] Dalskan har, enligt Rietz, titt, som kan stå för äldre *tētt,
liksom dalska kni (Rietz) för *knē. Jämför i många munarter si för
se, norrbottniska tri för tre (sve. trä), jämtländska fi för *fe (sve. fä),
m. fl. dylika fall. Om denna utveckling i fsve. se här längre fram
s. 27. — Några nynorska mimarter hafva äfven titt liksom litt
(Aasen, Ordb.) för de vanliga tett eller tjett, lett eller ljett; i dessa
fall är äfven i helt säkert uppkommet genom en yngre öfvergång af
e till i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:42:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/6/0077.html
