Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 6: 4 BIDRAG TILL TEXTKRITIKEN AF SY. MEDELTIDSSKRIFTER. 3
har dock stället ursprungligen haft en fullständigare
lydelse, som närmare öfverensstämt med den latinska
texten.
S. 26 (66; 28) sät ängi ursäkt; ängi ändras af Landt-
manson och Geete till äng a; ängi, dat. sing. f. af ängin
(se Schlyters Ordb. 772), är dock utan tvifvel fullt be-
rättigadt, då säta (sätta), rätta sig efter, regelbundet kon-
strueras med dat.; t. ex. säta skälomen Bonav. 135; vilia
sätta hwazske radhe alla budhi ibm 137; jfr Srnål. L. 12:
Bonav. 28, 122, 256; Birg. III 311; Med. Bib. I 344; o. s. v.
S. 38 (99: 41) medh märom ok wisom mannom är
annor kunst talande ok liuande än medh almogha, ok
annor kunst medh g ami om ok röntorn mannom äf{ medh
vngarom; då ett adv. annor kunst, annorlunda, icke före-
kommer på något annat ställe och säkert icke funnits,
bör utan tvifvel här i stället läsas annor kust eller annor
kost, en form, som träffas Leg. III 233; för öfrigt finner
man annurkost ÖGL. G. 16: pr., B. 5: 2; annar kust
ÖGL. B. 14: 2; rörande andra former af ordet se Schly-
ters Ordbok s. 30, Rydqvist V 149, 157.
S. 47 (120; 51) meth blidhorn ok mildom åthäuom
ok gäuum; vid gäuum anmärker Landtmanson: »läs
gäuum»; Scheffer har gauum, Geete gavum; ändringen
kan likväl icke anses behöflig, alldenstund ett mot Isl.
gjöf svarande giäf, gaf, ingalunda är ovanligt i våra
fornskrifter; se Schlyters Ordbok s. 243; äfven i den
med Konunga-styrelsen säkert nära samtidiga om ock
möjligen något äldre bearbetningen af Mose böcker före-
kommer ordet på flere ställen; se Med. Bib. I 51, 52,
115, 116, 491, (God. B.) 563.
S. 59 (148; 65) huilikin tima han kan hälzt tera ny-
torua; nytorua, som uppenbart är oriktigt, rättas af
Nordin till wid- el. zoidertorwa, en ändring, som god-
kännes af Rydqvist (Svenska språkets lagar I xxxn),
Landtmanson, som läser widtorva, och Geete, som här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
