Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
N. G. BRUZELIUS.
ATS 6: 5
bortsprängdes stenens öfveryta, så att numera ej finnes
ringaste spår till figurer. De bortsprängda styckena lara
hafva blifvit använda vid husbyggnad, med undantag af
ett stycke, som är ungefär 4,5 fot långt och 2,7 fot bredt
i den ena och 1,8 fot bredt i den andra ändan, hvilket hade
blifvit lagdt som trumma öfver en markväg. Sedan jag
af egaren köpt nämnde sten, blef den genom kyrkoherden
A. G. Schröders försorg uppstäld vid Simris kyrka, der
den ännu förvaras.
o
A densamma äro fem tydliga skeppsfigurer inristade,
tre skålformiga fördjupningar och tvenne svängda linier,
som möjligen skola föreställa skepp. Den längsta skepps-
figuren, som är 2,75 fot lång, har spetsig förstäf och akter,
samt tre tvärstreck ett stycke från båda ändarne. Öfver
densamma är framstäldt ett 11,5 tum långt fartyg, upp-
och nedvändt, med sju streck (roddare?). Ungefär midt
emellan båda fartygen finnes en krokig linie (fartyg?),
samt mellan denna och det omvända fartyget en skål-
formig fördjupning. Till venster om det större fartyget
finnes äfven en dylik. I vinkel mot sistnämnda fartyg
äro nedtill framställda tvenne fartyg, det ena bestående
endast af en krokig linie med sex roddare, omkring 11
tum långt, och det andra ungefär 8 tum, utan roddare.
Emellan begge fartygen finnes en skålformig fördjujming.
Till venster om dessa är framstäldt ett fartyg med fem
roddare, och alldeles under detta synes ett mindre dylikt
utan roddare vara anbragdt. Då åtskilliga af ristnin-
garna, oaktadt stenens hårdhet, blifvit mindre tydliga ge-
nom slitning af vagnshjul, som under flere år passerat
deröfver, rådförde jag mig med stenhuggarne, hvilka för-
klarade, att de för sin del ansågo, att ristningarna ej blif-
vit ingnidna med stenredskap, utan inhuggna med dylika
af metall. I motsats till professor Brunius anser jag, att
Toreshög och ristningarna stå i ganska nära förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
