Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 6: 5 HÄLLRISTNINGAR I JÄRRESTADS HÄRAD. 21
ven, ej heller bland de talrika hällristningarna i Bohus-
län.
Ehuru mycket mera vore att säga härom, tillåter dock
ej det inskränkta utrymmet oss att mera omständligt be-
handla- ämnet, hvarföre vi i största korthet skola yttra
oss. Då, som redan är visadt, en tydlig öfverensstäm-
melse finnes emellan hällristningarna vid Järrestad, Simris-
lund och Toreshög och ristningarna å gafvelstenen i sten-
kistan å nr 4 Järrestad samt ristningarna å sidostenarne
i Kiviksgrafven och å Villfarastenen, hvilka båda senare
fornlemningar allmänt anses tillhöra bronsåldern, och då
dessutom flere af de föremål, som förekomma bland förut-
nämnda hällristningar, t. ex. spiralerna, hjulen och strids-
yxorna, synbarligen erinra om bronsåldern, och då slut-
ligen en grafhög från bronsåldern finnes alldeles invid
hällristningarna i Järrestad, torde det kunna anses som
en fullkomligt afgjord sak, att hällristningarna å nr 4
Järrestad, vid Simrislund och Toreshög samt stenkistan
å nr 4 Järrestad tillhöra bronsåldern, och äro de sanno-
likt utförda af samma folk, som uppfört grafmonumentet
vid Kivik och Villfarahögen, ehuru de senare möjligen
äro något äldre än de förra.
Det återstår endast att i största korthet behandla
frågan: tillhöra de bohuslänska och öfriga af Holmberg
och Brunius aftecknade och beskrifna hällristningar brons-
åldern eller böra de hänföras till jern- eller stenåldern?
Jämför man de här bifogade teckningarna ined dem, som
förekomma i Holmbergs och Brunii arbeten, finner man
strax en omisskännelig öfverensstämmelse dem emellan,
såväl med afseende på de framställda föremålen som dessas
form. Sålunda förekomma på de bohuslänska, liksom
på de skånska bergtaflorna, fartyg, mennisko- och djur-
figurer, cirklar med och utan kors, spiraler, fotsulor och
fotaftryck, runda urgröpningar o. s. v., ehuru de förra häll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
