- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen /
4

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I Schlegels och Klingspors Svensk heraldik heter det:
»från de offentliga torneringarna eller adliga riddarspelen
samt korstågen torde heraldiken hafva sin egentliga
upprinnelse». Uttrycket synes mig icke fullt tillfredsställande.
Andre forskare hafva visserligen äfven, för att förklara
vapenväsendets uppkomst, hänvisat till tornering och
korståg, men dessa företeelser i medeltidens lif hafva icke
varit de enda, icke varit de direkta faktorerna. För öfrigt
sammanblandas i det anförda yttrandet vapenväsendets
uppkomst och heraldikens. Mellan införandet af verkliga
vapen och uppkomsten af heraldiken eller läran om dem
ligger ungefär ett århundrade.

Man har fäst uppmärksamhet dervid, att redan under
den klassiska forntiden plägade man å sköldarne anbringa
figurer. Onekligen lämpade sig ock skölden derför. Skulle
han göra tjenst, måste han vara stor, men under alla
perioder med sund smak har man haft afsky för den
tomhet och nakenhet, som naturligen tillkommer en vid
yta. Vi kunna till och med säga, att motviljan mot
dessa egenskaper är allmänt mensklig: äfven naturfolken
söka häfva dem.

På två sätt kunde detta ske. Skölden måste vara
stark och för sådant ändamål försågs han med fördel med
beslag, som gjordes så prydliga att de, jämte uppfyllande
af det praktiska ändamålet, kunde behaga ögat,[1] Man kunde
också å skölden anbringa ornament och figurer, som icke
egde någon konstruktiv betydelse. Så snart
krigarerustningen blef sådan, att jämte den öfriga kroppen ansigtet
var skymdt eller fullständigt betäckt, blef det rent af
nödigt att enhvar, som spelade en anförares rol, gjorde
sig lätt och säkert igenkänd af dem, som hade att lyda
hans order, och detta syfte vanns enklast genom att på
en framstående del af rustningen anbringa ett


[1] En på sådant sätt prydligt utstyrd sköld förvaras i
Köpenhamns fornsakssamling. Se Worssaes Nordiske Oldsager fig. 571.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:42:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/7/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free