Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 7: 1 DET SVENSKA KIKSVAPNET. 7
har i sitt sigill af år 1195 viel sin sida två rosor; Roger
de Rosoy har 1201 en sköld med tre rosor.
Vapnet uppenbarar sig allra först i skölden. Så snart
det der fått insteg, uppträdde det snart sagdt öfverallt,
på den klädnad riddaren bar öfver brynjan, på hästens
beklädnad, på baneret, på hvarjehanda andra föremål
hörande till rustningen, på väggbonader, möbler o. s. v.
Såsom bomärket angaf vapnet eganderätten, men vapnet
hade framför bomärket den lyckliga egenskapen att
genom sin bildliga framställning och genom sina färger
mera tilltala en praktälskande tid.
Korstågen, liksom tornejspelen, bidrogo i hög grad
att utveckla riddarväsendet. Den stärkta sjelfkänslan hos
de store ökade deras företräden och gaf dem behof att
mer än förut hålla på sitt och sin ätt, att draga upp
bestämda gränser mellan sig och andra. Vapenväsendets
uppkomst få vi tillskrifva denna sinnesriktning. Indirekt
hafva således korståg och tornej utöfvat inflytande på
vapenväsendets uppkomst.1
1.
Vid efterforskande af Sveriges äldsta riksvapen måste
vi besinna, att riksvapnet från början var icke rikets, utan
konungens vapen. Vapnet sattes från början i skölden
och skölden måste tillhöra en lefvande person. Först
något senare fingo opersonliga institutioner vapen. Om
den regentätt, som först antog ett vapen, länge styrde ett
land, vande man sig naturligtvis småningom att anse
1 Ett direkt inflytande kunna vi tillerkänna korstågen, för så vidt
österländska tecken och bilder upptagits i vesterländska vapen. Jfr
Warnecke s. 2.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
