Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 7: 1
DET SVENSKA RIKSVAPNET.
15
venster, men i baneret och på hästbeklädnaden från höger
(fig. 8). En annan olikhet mellan sköldarne med detta
vapen visar sig deri, att sjelfva fältet ibland är tomt,
ibland prydt än med sjöblad (hjertan) än med rosor. Så
sjöblad som rosor äro i detta fall att anse som tillfälliga
och godtyckliga element, icke som integrerande delar af
vapnet.
K. Magnus ladulås upptog fadrens vapen, som
derigenom blef kongligt, blef riksvapen. Han gjorde der
8. Hertig Bengt Birgersson. 1282.
allenast det tillägg, att han på lejonets hufvud satte en
krona. De följande konungarne, Birger och Magnus
Eriksson, behöllo det krönta lejonet (fig. 9). Hertig Bengt
Birgersson förde än ett krönt, än ett okrönt lejon.
Hertigarne Valdemar och Erik förde okrönta lejon intill åren
1307 och 1308, då de i sina sköldar tillade kronan.
Om färgerna i detta vapen lemnas oss en vigtig
upplysning af Erikskrönikan, som v. 1397 och 1398 säger:
Konungsins baner war ther vtstikkat
etli gylt léon medh tre hwita bara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
