Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på sitt fäderne var en ’stormvase’ (fascin). Denna
uppfattning hyllades i senare tid af Johan Ihre [1].
K. Gustaf II Adolf har deremot ansett vasen vara en
halmkärfve. Det berättas nämligen [2], att han vid
stormningen af Riga år 1621 satt en halmtofs i sin stormhatt
och dervid yttrat till soldaterna: »här hafven i vasen att
skynda er efter».
Hvad man än under 1600- och 1700-talen tänkte om
vasevapnets betydelse, så mycket står likväl fast, att den
vapensköld, som fördes af ättens medlemmar före
konungadömets tid omöjligen kan förklaras hvarken som en
sädeskärfve eller fascinknippa. På grund deraf har man
förkastat ättnamnets härledning från vapenbilden och — allt
sedan Messenius — i stället hänvisat till gårdsnamnet Vasa.
Jag har sjelf tidigare hyllat denna åsigt.
För en sådan uppfattning syntes goda skäl tala, men
deras giltighet har i senaste tid blifvit kullkastad på ett
sätt, som synes mig för all framtid göra vidare diskussion
rörande ättnamnet obehöflig. Professor Esaias Tegnér har
i sin uppsats om svenska familjenamn [3] äfven upptagit
denna fråga till pröfning. Han har fäst uppmärksamheten
dervid, att ättnamnet icke förekommer förr än efter
ingången af 1600-talet, då vapenbilden redan hade förlorat
sitt ursprungliga utseende och blifvit en vase, hvadan man
har alla skäl att i den tidens vapenbild söka förklaringen
af det just den tiden uppträdande familjenamnet. Deraf
följer ock med nödvändighet, att vi böra tala om
vase-vapnet, vase-ätten.
Att denna namnform är den riktiga, emedan man
vid den tid, då namnet uppkom, vid dess uttalande fäste
sig vid bilden, framgår af den sorgdikt, som skrefs vid
k. Gustaf II Adolfs likbegängelse i Stockholm, i hvilken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
