- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen /
49

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vapenbildens ursprungliga färg, svart, torde ock
kunna anföras som ett stöd för antagandet, att den
återgifver ett metallföremål. Att stången, när denna
åtminstone delvis förekommer i vapnet utpräglad, fick samma
färg, är helt naturligt, då en vexling af färger i sjelfva
vapenbilden skulle hafva gjort denna mindre tydlig.

En annan omständighet, skenbart obetydlig, torde ock
böra framhållas. I flere af de här förut meddelade
sköldarne står vapenbilden snedt d. v. s. den är icke stäld
vinkelrätt mot den öfre sköldkanten, utan riktad mot öfre
högra hörnet. Jag anser, att detta kan sammanställas
dermed, att en som vapenbild använd pilspets ofta är
stäld snedt i skölden.

Jag föreställer mig, att någon skulle mot min
förklaring vilja göra den invändningen, att flikarne i
vapenbilden äro oproportionerligt stora i jämförelse med flikarne
å dystlansens spets. Detta inkast förfaller dock vid
närmare skärskådande. Man hör inom allmänheten ofta
uttalas en fråga: hvarföre få icke de föremål, som anbringas
i en vapensköld, behålla sitt naturliga utseende? ligger det
icke en orimlighet i den heraldiska stilen och i en
fordran att denna skall än i dag iakttagas? — Då man satte
en bild i sin vapensköld, var meningen den, att man
skulle med sköldens tillhjelp blifva igenkänd. Af denna
anledning var det nödigt att i hvarje vapenbild
betona det för denna karakteristiska, så att bilden lättare
skulle kännas igen äfven på större afstånd. Då man till
vapenbild valde en tveklufven lansspets, voro dennas två
flikar det drag som mest behöfde framhållas och som
derföre blef i vapnet oproportionerligt utbildadt.

Redan i biskop Kettils vapen finna vi en benägenhet
hos vasevapnet att ombildas. Från och med början af
1500-talet blef vapnet på ett genomgående sätt, och icke
blott en gång, utan två gånger ombildadt.
4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:42:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/7/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free