- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen /
6

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


din bön förutan!» (XI. 6.). Under juli och augusti får
ej regna för mycket. Då vår egentliga regntid just
infaller dessa månader, så är det för mycken nederbörd
under skördetiden, som utgör största och vanligaste
olägenheten. Hösten bör, som sagdt, så länge som möjligt
vara frostfri, först och främst så länge vegetationen ännu
varar, men äfven sedan, ty ’mycket frost och snö i
oktober bådar mild januari’ (XV. 1.). Det samma gäller
än om november, men ’kall december med mycken snö
lofvar godt år’. (XVII. 1.)

Öfvergå vi nu till bemärkelsedagarne, grupperna
XVIII—XXX, så anmärka vi först, att hvarje samband
mellan väderleken och de rörliga helgdagarne, är en
uppenbar orimlighet. Uppgifterna äro ock dervidlag ganska
stridiga. Under det att Bonde Praktikan anser att
’pingesdags regn är sällan godt’ (XXX. 18.) och man i Kalmar
län t. o. m. tror att ’pingstdagsregn faller som etter på
jorden’ (XXX. 16.), så lofvar Sibyllæ Spådom att ’våt
pingst gör fet jul’ (XXX. 19.) Likaledes är klart att
påståendet att en viss dag bestämmer en hel kommande
månads eller årstids väderlek, såsom t, ex. att ’Urbanus
(d. 25 maj) bestämmer sommarens väderlek’ (XXII. 17.),
saknar grund åtminstone om det-tages efter orden, så att
denna månad eller årstid skulle hafva samma väderlek i
hufvudsak, som den ifrågavarande dagen.

Beträffande bemärkelsedagar, så kunna vi skilja mellan
tvänne slag, dels sådana, af hvilkas beskaffenhet den
kommande väderleken, årsväxten m. m. skall bero,
dels sådana,
om hvilka det påstås att de skola i allmänhet sjelfva hafva
en viss väderlek.
Hvad de förra beträffar, så gäller i
allmänhet, att den ifrågavarande dagen bör hafva den
väderlek, som för den årstid, på hvilken den inträffar, är
den önskligaste.
Så t. ex. skall Vincentius och Paulus i
januari och kyndelsmessan, Blasius, Ansgarius och Sigfrid
i februari vara klara och kalla, om årsväxten skall blifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/7/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free