- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen /
11

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


torde man med lika skäl kunna säga detsamma om
hvilka dagar som helst i juli och augusti.

Vissa nätter äro illa anskrifna såsom frost- eller
jernnätter
— med hvad skäl kan jag ej afgöra.
Sannolikt betyder det endast, att ungefär vid den tiden på våren
eller hösten inträffa de sista och de första frostnätterna
på året.

Många af bemärkelsedagarna häntyda, som ofvan sagdt
är, på ett sydligare klimat. Oafsedt att många särskildt
angå vinskörden(!), t. ex. d. 22 januari (XVIII. 13.) och
d. 15 augusti (XXV. 10.), så angifvas stundom andra
företeelser, såsom islossning, m. m. på för landet eller orten
orimliga tider, så t. ex. Perpetua d. 7 mars, som ej blott
skall i Vestergötland och Dalarna göra isarne osäkra (XX.
3. 4.) utan i Småland t. o. m. medför isfria sjöar, om ej
våren skall blifva sen, saint tidiga vårar ’sig visa grön’
(XX. 2.) I norra Småland inträffar enligt mina
undersökningar öfver isförhållandena i vårt land islossningen i
insjöarne i medeltal omkring den 20 april och en islossning
den 7 mars torde der vara ytterligt ovanlig och sällsynt. Ej
heller har islossningen i forna tider varit tidigare än nu
i norra Europa. Iakttagelserna öfver islossningen sträcka
sig öfver Mälaren vid Vesterås till 1712, öfver Nevan till
1718, samt öfver Düna och Dwina ända upp på
1500-talet. Under denna långa tid hafva visserligen stora
olikheter särskilda år förekommit, men i medeltal har icke
en nämnvärd förändring i islossningstiderna under de
sista 300 åren kunnat spåras. Det låter således svårligen
bestrida sig, att dessa och andra dylika bemärkelsedagar
utifrån inkommit i Sverige.

Öfvergå vi nu till grupperna XXXI—XXXIII, så
hafva vi deri sammanfört ’tecken af solen, månen och
öfriga himmelskroppar’. På ofvan anförda grunder hafva
dock ’tecken’ af rent astrologiskt ursprung uteslutits.
Hvad de återstående beträffar, måste vi skilja två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/7/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free