Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsentligt olika slag, nämligen de som angå himlakropparnas
egna rörelser eller ljusvexlingar och de som stödja sig på
deras af luftens och molnens beskaffenhet betingade utseende.
De första sakna i allmänhet hvarje grund, så vida de
angå någon annan himmelskropp än solen. Alla
förutsägelser, som grunda sig på månens rörelser, såsom dess
upp- och nedstigande genom djurkretsen (’yska i
almanackan’ XXXII. 37), dess ställning till jorden och solen
(nittonårsberäkningen, Herschels väderlekstabell, sol- och
månförmörkelse o. s. v.), eller på dess faser eller skiften
hafva efter noggranna undersökningar totalt förkastats af
vetenskapen. Vid första påseendet synes ett sådant
inflytande ej alldeles otänkbart. Månen förorsakar genom sin
attraktion ebb och flod i hafvet, det vill således förefalla,
som om dess inflytelse på lufthafvet borde vara ännu
större, då luften är så mycket både lättare och
lättrörligare än vattnet. Mekaniken har dock på det
ovedersägligaste matematiskt bevisat att just derföre måste
månens inflytande blifva ytterst obetydligt. Detta hafva ock
observationerna bekräftat. Det är endast vid ytterst fina
barometerobservationer inom tropikerna, såsom vid general
Sabines omsorgsfulla iakttagelser på S:t Helena, som det
lyckats påvisa ett nästan omärkligt inflytande af månen
på lufttrycket under dygnets lopp. Men låter ett dylikt
inflytande af månens dagliga lopp, analogt med ebb och
flod, efter mödosamma undersökningar spåra sig, ehuru
det naturligtvis är utan den ringaste praktiska betydelse,
så är hvarje inflytande af månens gång genom
djurkretsen,, dess efter 19 (18¾) år återkommande ställning till
jorden och solen o. s. v., såväl teoretiskt orimlig, som omöjlig
att i praktiken uppvisa. De flesta torde ännu minnas,
huru de på 19-års beräkningarna grundade — nu
lyckligtvis borttagna — väderleksförutsägelserna i almanackan gåfvo
stöd för det då allmänna påståendet: ’almanackan ljuger!’
Hit hör äfven det ännu åtminstone i Vestergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
