- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen /
17

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


’Aftonrodnad har intet att sätta,
men morgonrodnad ger en våt hätta’. (XXXV. 20.)


Om efter en vacker dag fjädermoln börja sticka upp
i vester och luften uppfylles af delvis utfällda vattenångor,
så uppkommer stark aftonrodnad med lätta, rödfärgade
skyar, och det är då att förmoda, att oväder med blåst
och regn är i antågande från vester. Har man åter haft
ruskvädret om dagen och det mot aftonen klarnar mot
vester, så är visserligen luften ännu uppfylld af fuktighet
och himlen delvis öfverdragen med röda, strimmiga
fjädermoln, men oväderscentret har dragit förbi åt öster, och
den präktiga aftonhimlen bådar en klar natt. På samma
sätt inses lätt den sanning, som kan ligga deruti, att
regnbågen om f. m. bådar oväder, men om e. m. vackert
(XXXV. 56, 64). Regnbågen står midt emot solen, således
visar regnbåge i vester på f. m., att vi hafva ovädret i
vester och således i antågande, en regnbåge i öster mot
aftonen åter att det är klart i vester kring solen, men
att regnet ligger i öster. Detta har dock tydligen föga
att betyda, ty regnbåge bildar sig alltid, då en regnskur
faller i motsatt väderstreck mot det, hvari solen befinner
sig, och det kan således vara en tillfällighet, att just en
öppning i molnen kring solen och en regnskur komma
att stå midt emot hvarandra.

Huruvida något samband finnes mellan norrskenet
(XXXV. 29—31) och väderleken är dock tvifvel
underkastadt. Säkert är att ofta, må hända oftast, norrskenet
är synligt öfver ofantligt stora sträckor af jordytan på
en gång. Ja, exempel finnas, såsom den 4 febr. 1872 och
samma dag 1874, att norrsken samtidigt visat sig öfver
nästan hela norra halfklotet och på samma gång sydsken
öfver det södra, så att endast ett bälte mellan vändkretsarne
återstått, der det ej iakttagits. Att sådana utbredda
norrsken ej kunna stå i omedelbart samband med väderleken
är uppenbart. Å andra sidan hafva dock mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/7/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free