Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 7: 3 LEIBNIZ* BREF TILL SPARFVENFELT. ANMÄRKNINGAR. 63
han på allt sätt ville främja. Han anbefalde honom hos hertig Johan
Fredrik af Braunschweig-Lüneburg och lade derigenom grund till den
förbindelse med hertigen, som blef afgörande för Leibniz’ framtid.
Men innan hertigen anstälde Leibniz, sökte Habbeus skaffa
honom vänner och understöd i Sverige och Danmark. 1670 bröt
Habbeus med svenska regeringen, om hvars otillförlitlighet han vid besök
i Stockholm gjort sig öfvertygad, och gick i dansk tjenst. För
Leibniz hade han under resan varit verksam och skaffat honom dels ett
understöd af »300 écus» af M. G. De la Gardie, dels literära
förbindelser med Loccenius, Scheffer, Verelius i Upsala och Samuel
Pufen-dorff i Lund. Ännu 1672 fortskaffade H. hans bref till Upsala. 1673
underhandlades dem emellan om L:s anställande i dansk tjenst (L.
uttalar sin fruktan att der »il faut boire pour se faire valoir»). Men
åren gingo utan resultat i detta fall — och L. fick aldrig ens ut det
Delagardiska anslaget. Efter flera artiga påminnelser, som lemnades
obesvarade, ber L., sedan han fått anställning hos Johan Fredrik, att
icke för de 300 ecus’ skull förlora Habbeus’ vänskap och tackar H.
som förskaffat honom hertigens bekantskap. .
Denne diplomats åsigter om Sverige torde i väsentlig mon ha
påverkat Leibniz då han i unga år skref sina märkliga uppsatser om
Europas diplomatiska förhållanden och de olika ländernas
magtställning. Så låter han 1670 »Schweden alle dänische vitia und
Däne-marck alle schwedische virtutes angenommen haben». Svenskarna kallar
han nordens spanjorer, och säger att båda dessa nationer mästerligt
betjent sig af religionsfanan för politiska mål. Detta i »Bedencken
von der Securität des deutschen Reichs». Två år senare skref L. sin
mycket omtalade afhandling »De expeditione Ægyptiaca regi Franciæ
proponenda», hvars 52:a kap. helt och hållet egnas Sveriges historia
och politik under Kristinas, Karl Gustafs och hans sons förmyndares
regering. 1674 skref L., under vistelse i Paris, en uppsats »Des
affaires de Suède», hvaruti personer och förhållanden synnerligen väl
karakteriseras, tydligt angifvande att författaren är väl underrättad.
Under det senare skede af Sveriges utveckling, som Leibniz
upplefde, gaf han stundom, i bref till kurfurstinnan Sofia
underrättelser och omdömen om Sveriges krig och politik. I ett bref
(Werke, VIII, s. 386—394) skildrar han utförligt slaget vid
»Pint-schow» (Klissow), der hertigen af Holstein stupade, efter
meddelanden af general Schulenburgs handsekreterare, som der tagits till fånga
och öfvergått i Stenbocks tjenst. Redan 1703 har Leibniz förlorat
tron på Carl XILs stjerna och tror icke att han kan vinna något
med sin håg att kriga utan att vilja sluta fred. 1714 går han ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
