- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen /
5

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


hans sista lidande o. s. v., trädde mera i bakgrunden —
kan hafva velat framhålla. Man har bland annat påstått,
att med den till konungadotterns befriande lyckosamt
genomförda drakstriden ej betecknas mera än helgonets
lyckosamma bemödande att omvända Kappadokien till
kristendomen: land eller städer blefvo i forntiden ofta
personifierade i qvinlig gestalt. Vida sannolikare är det
dock, att grundmeningen i Georgs-legenden gäller den
ständigt pågående striden mellan godt och ondt, en strid,
hvars vigt stod tydlig icke blott för de kristnes, utan ock
för hedendomens ädlare sinnen. Medvetandet af denna
strid sökte sig ett uttryck i sägner om och bildliga
framställningar af kampscener, och dervid iklädde sig lätt
hedna berättelser kristen drägt, för att få fortvarande
försvar under den nya sinnesriktningen.
Öfverensstämmelsen mellan sägnen om den helige Georg, draken och
konungadottern samt sägnen om Perseus, vidundret och
Andromeda är för stor för att vara tillfällig. Helgonets
ridderliga utstyrsel och uppträdande gjorde honom kär
och vigtig för korstågens hjeltar och för det ridderliga
samhället i vestern, för hela den senare medeltiden.

*


Ännu en annan antydan har jag att göra i form af
inledning, innan jag öfvergår till det egentliga föremålet
för denna uppsats.

I midten af juli 1471 kom k. Kristiern I med sjutio
skepp och femtusen man till Stockholms yttre redd. Det
undangömda läget bakom Vångön behagade emellertid
icke konungen, utan han lägrade sig på Brunkebergets
då hela trakten dominerande rygg. Den ädle hr Sten
hade anat en sådan utveckling af händelserna och hade i
tid sörjt för att fosterlandets vänner skulle komma på
benen, för att kraftigt mota hvad man ej ville tåla.
Allmogehärar sammandrogos på olika ställen. I slutet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:42:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/7/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free