Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre skyddade än vederbörligt var, t. ex. armbågar
och knän, sedermera framsidorna af armar och ben,
derefter bröstet, slutligen äfven ryggen.
Den snäfva brynjan gjorde ingen skilnad mellan
bålens olika delar, som den betäckte. När utanpå brynjan
bars en rock, var denna till en början lika rät och slät.
Äfven när man bar ett bälte, vållade detta allenast ett
obetydligt afbrott i enformigheten. En förändring i detta
inträffade under 1300-talet, som var synnerligen rikt på
nyheter. Man lämpade klädnaden mera efter kroppen.
Lifvet gjordes åtsittande och den nedre delen af rocken,
som utbredde sig öfver höfterna, fick ett utseende, som
gör att man kan gifva den namn af skört. Denna
förändring hade inträffat, när man började anbringa
jernbeklädnad på bålen.
En sådan bäres af den hel. Jöran. Pl. II och III visa
den fram- och bakifrån. Med ledning af dessa planscher
skola vi underkasta harnesket en närmare granskning.
Medeltidens krigshistoria visar, liksom nutidens, en
fortgående benägenhet att häfva det skydd, som den af
gammalt använda vapendrägten gaf, genom att uppfinna
nya anfallssätt; dessa framkallade i sin ordning stegrade
skyddsåtgärder. En god ringbrynja skyddade förträffligt
mot pilar, hjelpligt mot spjutstygn och svärdshugg, i
synnerhet när en stoppad öfverklädnad minskade anfallets
våldsamhet. Denna erfarenhet, obehaglig för den som
ville vinna genom ett anfall, gaf anledning till
upptagande af andra, tyngre vapen, hvilka åtminstone i många
fall lemnade ringbrynjan oskadd, men ändock krossade
den underliggande delen af kroppen — klubbor af
hvarjehanda slag och stora yxor. Man kände då småningom
behof af kraftigare skyddsmedel; man belade brynjan delvis
med stålskifvor, man öfvergick till sist till en fullständig
beklädnad med stålplåt, plata, såsom det heter på vårt
medeltidsspråk — en ’plåtslagare’ var den tiden ej en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
