Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken någon plats nu ej kan upptäckas. Denna längd
är för oböjlig och dess delar för grofva, för att vi skulle
kunna tänka på att i den se en qvarlefva af gehänget.
Det är ett stridssvärd, som Sankt Jöran för i handen.
De svärd som användes vid de ridderliga lekarne, voro
sådana, att man skulle med dem kunna vinna seger utan
att döda. De sakna alltid spets.
Lansen är så stor, att den afbildad med bibehållande
af den i öfrigt använda skalan icke kunnat rymmas inom
omfånget för en sida i boken. Då jag icke ville låta
den tecknas i en annan skala, återstod ej annan utväg
än att återgifva endast de båda ändarne. Genom att
tänka sig det nedre styckets två kantlinier fortsatta uppåt
med regelbundet fortgående närmande till hvarandra
intill dess de sammanfalla med det öfre styckets kantlinier,
kan man rekonstruera det hela och få längden uträknad.
Ehuru spjutet tillhörde äfven de tidigaste
bildningsformerna, anses det hafva varit okändt i Frankrike under
den merovingiska tiden samt under början af den
karolingiska. Bruket af lansen eller spjutet anses hafva
införts i detta land genom Nordborne. En gång infördt
blef detta vapen för hela medeltiden af största betydelse.
Sedan plåtharnesk hade blifvit införda, måste lansen
göras ytterligt stark och tung. Så länge den icke
användes, fördes den af väpnaren, som i rätta ögonblicket
lemnade den åt sin herre och dervid måste bistå honom
att bringa den i rätt läge. Den lades på det framför
högra bröstet anbragta stödet och trycktes in i högra
armhålan. Handen fattade om den på det smalare stället,
som måste befinna sig något bakom stödet. Armen drogs
tillbaka och böjdes så, att armbågen bildade en mycket
spetsig vinkel. Riddaren reste sig upp, stödjande sig mot
stigbyglarne och mot sadelns bakstycke, med framböjd
öfverkropp. I denna ställning jagade han hästen framåt,
hållande lansen så fast som möjligt, och störtade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
