- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen /
61

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


näsborrarne och omslöt hela hufvudet, med hål anbragta för
ögonen, någon gång äfven för öronen, och hela halsen samt
hängde långt ned framtill och på sidorna; på det hästen
ej häraf skulle hindras i sitt lopp, hade denna beklädnad
framtill ett sprund. Bakstycket hängde från ryggen ned,
ibland något mindre långt än framstycket. Denna
beklädnad — vi finna den ofta afbildad i våra kongl, sigill
från början af 1300-talet — var mycket prydande:
vanligen var egarens vapenbild derå framstäld stor och tydlig.
Bild och färger gjorde ryttaren igenkänd på långt håll,
bättre till och med än hvad skölden förmådde göra, ty
denna satt endast på en sida och dess bild kunde ej
antaga så stora mått som hästtäckets.

Äfven i de fall då hästens beklädnad bestod endast
af tyg, kunde den verksamt bidraga till skydd; den
förmådde stundom uppfånga pilarne. Lätt ökades skyddet
genom att under klädnaden, på de mest utsatta ställena,
anbringa förstärkning, t. ex. i form af stoppning. Under
senare delen af 1200-talet fick hästen en brynjebeklädnad,
som dock ej fick gå synnerligen långt ned, för att icke
tyngden skulle blifva alltför stor. Öfver denna brynja
bars ofta tygbeklädnaden.

När man å ryttaren började stärka brynjan genom
anbringande af stålplåtar, förmåddes man snart att
använda sådana äfven för hästens skydd. När ryttaren till
hela sin kropp var klädd i stålplåt, lät man stundom
hästen få en liknande beklädnad. Man måste sannerligen
hafva hästar af stor kroppsstyrka och väl härdade, för att
bära den dubbla tyngden, den egna beklädnadens och
ryttarens.

Hästen å vår bild har icke denna fullständiga
stålklädnad. Men den, som han har, är synnerligen väl
lämpad att skydda kroppens mjukare delar. Det pl. IX
detalj B afbildade stycket värnade bringan, liksom A
hufvudets framsida. Det framstående hornet fans der ej blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:42:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/7/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free