- Project Runeberg -  Antiqvarisk tidskrift / Åttonde delen /
2

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

HJALMAR STOLPE.

ATS 8: }

förstånd i dagen genom att hugga med svärdet, »för att
pröfva om det var godt stål»; den genomrostade klingan
brast dervid naturligtvis i bitar.

Sålunda behandladt, skulle nu fyndet realiseras; i
följd af åtskilliga tillstötande omständigheter hamnade det
först i Uppsala universitets fornsakssamling, hvarifrån det
dock sedermera beredvilligt afstods till Statens Historiska
Museum, för att der, såsom sidostycke till det beslägtade
Ulltunafyndet, bidraga till att sprida ljus öfver det förut
så dunkla kulturskede, som föregår den egentliga
vikingatiden. Samtidigt, det var i december 1881, beordrades
jag af Riksantiqvarien att på ort och ställe vidtaga
undersökningar och om möjligt klargöra grafvens öfriga
innehåll. Årstiden var ogynnsam, marken hårdt frusen, och
snart omöjliggjordes all vidare undersökning för året
genom snöfall, så att jag blott hann undersöka ett, såsom
det sedermera visade sig, jämförelsevis obetydligt stycke
af den ännu orubbade delen af grafvens botten. Hvad
jag dessförinnan kunnat utröna, var i korthet följande.

Det ville synas, som hade ett obrändt, manligt lik
varit jordadt i en större båt, hvilken nedgräfts i södra
sluttningen af den låga åsbacke, å hvilken kyrkan nu är
belägen, och som under sin fortsatta sträckning mot norr
är betäckt af en mängd små grafhögar från den yngre
jernåldern. Öfver denna graf hade dock icke uppkastats
någon hög, utan kunde man tvärtom skönja en svag
sänkning i marken öfver hela grafven. Förhållandet var
således här alldeles det samma, som med flertalet grafvar
med obrändt lik på Björkö, blott med den skilnad, att
sänkningens längd här angaf en betydligt större graf, än
de på Björkö vanliga. Grafvens riktning var NO—SV.
Det första fyndet hade gjorts nära grafvens nordöstra
ända. Att erhålla någon fullt tillförlitlig uppgift om
föremålens läge var ej möjligt. Enligt påstående skulle dock
de båda tveeggade svärden hafva legat parallela invid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 20 09:52:27 2012 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/8/0006.html

Valid HTML 4.0!