Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 8: 2 BEOVULFSQVÅDET. 35
När helst alltså skalden kommer att omtala
Svenskarnes och Geaternas beröring med hvarandra, heter det
»öfver sjön», »öfver hafvet» o. s. v. Men dessa uttryck stå
der icke såsom afsigtligt gifna upplysningar; de äro
fullkomligt tonlösa uti berättelsen. De utgöra blott
acces-soirer till framställningen, innehålla alltså
biomständigheter, som nödvändigt höra samman med den skildrade
tilldragelsen, och som, när den är gifven, följa af sig
sjelfva. För Geaterna att komma till Svenskarne var att
begifva sig öfver sjön, och sammalunda omvändt. Men
detta bevisar, att skalden tänkt sig de båda folken skilda
åt af vatten och det så, att ingen annan förbindelse mellan
dem var möjlig än den öfver sjön. Han har icke
särskildt omtalat detta, ty han förutsätter, att hvar man vet
det; men han har å andra sidan icke kunnat undgå att
här och hvar antyda det. Det har följt med
framställningen af de båda folkens inbördes relationer, helt enkelt
emedan det är ett moment, som icke kan skiljas derifrån;
föreställningen om det ena innebär nödvändigt
föreställningen om det andra. Men när så är fallet, när alltså
Beovulfs Geater äro af vatten helt skilda från Svenskarne,
huru går det då med antagandet om deras identitet med
våra Götar?
Så vidt jag vet, har jämte Grundtvig endast Thorpe
märkt detta förhållande. Den förre omnämner det om
ock blott helt flyktigt och utan att deraf draga några
vidare konseqvenser; det är emellertid tydligen det, som
kommit honom att gissa på Gotland såsom Geaternas
möjliga hemvist (Beowulf, LVI). Thorpe åter menar, att
skalden tänkt på Mälaren, och att det är den alltså det
gäller, när det heter, att Svenskarne anföllo öfver sjön
o. s. v. (Beoioulf, not. till 4937, s. 166). En Engelsman
eller öfver hufvud en icke nordbo kan möjligen göra ett
sådant antagande; för oss är det klart, att det vatten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
