Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
PONTUS FAHLBECK.
ATS 8: 2
det nämnda saga berättar just om den Ottar, hvarom i
Beovulfsqvädet är tal, att han stupade på ett tåg till Vendel
{Yngl-S., kap. 31).
En annan invändning af historiskt slag torde möjligen
vara den, att man enligt denna uppfattning af Geaternas
nationalitet måste konstatera, att Jutland vid förevarande
tid utgjort ett eget rike. Denna invändning väger dock
icke tungt. Visserligen är jag med Jessen (Undersøgelser
til Nord. Oldhist., 38 ff.) fullt ense, att Gorm den gamle
icke var den, som först samlade det senare Danmarks
skilda delar till ett rike. Men hurudana förhållandena i
det hänseendet varit under 500- och 600-talen, derom
meddelar endast en annan källa, nämligen Procopius uti sin
berättelse om Herulernas tåg upp i Sverige, någon
upplysning. Hvad han dervid meddelar är emellertid så långt
ifrån att strida emot antagandet af flere riken bland
Danerna, såsom man märkvärdigt nog uttydt det, att det
fastmer synes gifva ett kraftigt stod deråt1. Det heter,
sedan det omtalats, att Herulerna genomtågat åtskilliga
andra folks områden: i±e$ ouç dy xal Aavcov zå h%y
7rapédpa;±ov o. s. v. {De hello Göth. II, 15). Der står Aau&v
za sdvy], »de danska folken»; detta uttryck innebär
visserligen etnografisk identitet, men säkerligen ock politisk
åtskilnad. Man jämföre strax nedan om Thuliterna:
zpcaxatàexa sfforj––-ftamXstç ré èiac xazà h%oç sxaozov. En
parallel erbjuder dessutom Taciti bekanta ord om
Sue-verna, quorum non una — gens o. s. v. {Germ. 38). Aåvoi,
Dani, Danskar har blifvit en kollektivbenämning på de
folk, som bodde i denna del af Norden, men detta
hindrar icke, att de hvart för sig både egde egna namn
och vid den tid, hvarom här är fråga, politisk
sjelfständighet.
1 En annan sak är, hvad vigt man öfver hufvud vill tillägga
Procopii vittnesbörd om Nordens folk. I detta fall stämmer det
emellertid med förhållandena, sådana de verkligen voro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
