Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
PONTUS FAHLBECK.
ATS 8: 2
Jag har påpekat, att i Beovulfsqvädet finnas tvenne
skarpt skilda slag af innehåll. Jag anser, att man måste
betrakta dem såsom tvenne skilda beståndsdelar, här
förenade men ursprungligen ej sammanhörande. Hvartdera
slaget måste ega sitt ursprung, det fantastiska och
sagolika ett, det rimliga och nyktra ett annat; med andra ord
sagorna om Beovulf måste förskrifva sig från ett håll,
allt det andra, i stort sedt, från ett annat. Tvenne källors
flöden äro här blandade samman. Jag tror mig lättast
kunna ådagalägga detta genom att upptaga de olika slag,
hvarutaf detta andra består, ett efter annat, och tillse,
huruvida de hvart för sig kunna anses hafva tillhört
sagorna om Beovulf, sådana dessa lefvat hos folket och
förelegat skalden till behandling, — ty jag antager, att
han hemtat nämnda sagor direkt från folket, icke från en
redan färdig uppteckning eller bearbetning. Folksaga om
Beovulf eller icke blir alltså det kännemärke, hvarefter vi
skola gå vid denna inventering af diktens innehåll.
Att de reflexioner och betraktelser, oftast af kristlig
halt, som i så rik mängd förekomma uti qvädet, icke
tillhört folksagan om Beovulf, förstås af sig sjelf. De äro
den reflekterande skaldens alldeles särskilda tillhörighet;
han har tagit dem i egentlig mening från sig sjelf, från
sin tanke- och känsloverld.
Ett annat slag äro de sede- och tidsskildringar, som
här och hvar förefinnas, och hvilka väl kunna anses
utgöra bland det bästa, qvädet innehåller. Sådana äro t. ex.
skildringen af gästabudet hos Hrodgar före och efter
Grendelkampen (vv. 491 ff.; 990 ff.) samt af Beovulfs
likbränning och högläggning 3137 ff. Att de, sådana de nu
föreligga, icke tillhört sagorna om Beovulf, derom kan
intet tvifvel råda. Tonen och bredden i framställningen
visa till fylles, att vi här hafva att göra med konstpoesi.
En annan fråga är, huruvida de ej i något kortare form
ingått uti folksagan. Den omständigheten, att uti den ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
