Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
PONTUS FAHLBECK.
ATS 8: 2
samlad historisk kunskap, som h^n egde, dels ock från
andra sagokretsar. Åtskilligt utaf detta och främst sjelfva
det egentliga innehållet uti dikten, Beovulfssagorna, har
förelegat i en viss på historisk väg utbildad form,
visserligen icke så, att nämnda sagor utgjort färdiga qväden,
ännu mindre funnits upptecknade i skrift, men dock hafva
de haft uti den muntliga berättelsen en viss bestämd gestalt.
Hvarje saga, hvilken en tid gått bland folket under dessa
tider, har helt visst antagit en sådan. Det är denna gestalt,
som skiner igenom här och hvar i qvädet. Och på samma
sätt är det med de stycken och episoder, som hemtats
från andra sagokretsar såsom Sköldungasagan, Modthrydos
(Offas) saga, Finns-sagan o. s. v., af hvilka dertill några
möjligen redan fått poetisk behandling. Skalden har uti
sig upptagit allt, och allt har der genomgått en
om-bildningsprocess i formelt hänseende, men denna har icke
kunnat afkläda det på detta sätt utifrån hemtade dess
ursprungliga drägt och ikläda det den, som skaldens fantasi
och begåfning; cmf hans egna. Vid sidan om detta måste
det förra synas mer eller mindre olikartadt, — detta och
intet annat är enligt min mening orsaken till den berörda
olikheten i ton och stil uti olika delar af qvädet.
Till sist äfven några ord om sjelfva författandet! Det
kan synas öfverflödigt att orda härom, efter hvad som
ofvan blifvit sagdt om stoffet uti dikten; jag vill äfven
göra det endast för att dermed så att säga illustrera hvad
som redan blifvit anfördt om redaktionen af Beovulf.
Enligt min uppfattning har skalden gått till väga på
fullkomligt enahanda sätt som en författare i våra dagar,
hvilken sätter sig att öfver ett ämne från en förfluten tid
skrifva en dikt. Sagan, balladen, slägttraditionen o. s. v.
utgöra sjelfva temat. Till detta stoff skaffar sig
författaren sedan genom studier, eller huru han kan, den
historiska apparat, som skall utgöra marken, hvarpå de
romantiska bilderna skola röra sig. Han förbinder sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
