Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
SVEN SÖDERBERG.
ATS 9: 2
Inskriften har [H†lhh. Första runan har erhållit en mycket
bred och oregelbunden form på grund af en remna, som
förefans i stenen redan då inskriften inhöggs;
kännestrecket är inhugget tvärs öfver denna remna, så att runan
kommit att likna ett h, hvars kännestreck utgår från
stafven något nedanför toppen, + ett halft I1. Min läsning
h+†lhh, hvilket uttalats Yndils, styrkes deraf att versen
fordrar ett ord, som börjar med vokal samt rimmar med
det följande ordet och begynnelseordet i den 8:de
versraden 2.
b) Den i vanlig ordställning affattade delen af
inskriften är nu på grund af de ofvannämnda skadorna
ofullständig. Den består af tre rader, hvilka, liksom den
föregående delen af inskriften, läsas bustrofedon. Jag läser
följande:
+H†+––––––––––~h*tk +ir-m • Hi&+
––-(rK)i\Þ+ • hm • rhht+Kh • i+*hm •
■NM • h+†l • +t • I\ • †+hh + —•–––
De tre första runorna äro säkra, men derefter har
ytan vittrat på ett stycke, så stort, att plats finnes för 7
eller 8 runor. Midt på det skadade stycket finnes skilje-
1 Den halfva stafven är i B. origtigt tecknad såsom utgående
från det öfre i st. f. från det nedre gränsstreeket.
2 Formen Yndill är, såsom jag tror, en sidoform till det af
Liljegren förmodade namnet Vandill, eller Vendill och utgår från de
böjningsformer, som en gång hade accenten på ändelsen, t. ex. dat.
*Undlé, af *Vundlé, af ännu äldre *Vndlé med vokaliskt n. Till dat.
*Undlé bildades en ny nmt. *Unditt, som genom omljud blef Yndill.
Äfven folkslagsnamnet Vandaler hör otvifvelaktigt hit eller rättare
Vendill betyder egentligen en Vandal (Vandall, om vokalvexlingen i
suffixet, se Noreen, Altisl. Gram. s. 63). Till denna ordstam räknar
Förstemann (Namenbuch I, s. 1255) äfven namnet Vindill. Detta synes
oss fullkomligt rigtigt, och vi kunna i dessa vexlande former spåra en
tid, då vi i dylika ord hade samma på accenterna beroende af
ljudsskiften, som ännu bibehållits i en del af de starka verben (finna, fann,
funno).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
